Publicerad 12 maj 2021 - 16:04

Jägareförbundet förutsätter att regeringen även mellan översynerna av jakttiderna kommer att göra justeringar om det finns behov och det framkommer nya fakta. Man kan inte låsa fast ett felaktigt beslut i sex år av principiella skäl. Det måste alltid finnas ett fönster för att justera jakttider, menar Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent. Foto: Lars-Henrik Andersson, Madeleine Lewander

Flera framgångar och några bakslag – Jägareförbundet om nya jakttiderna

Flera framgångar men också några bakslag. Så summerar Jägareförbundet regeringens jakttidsbeslut. Enligt riksjaktvårdskonsulenten Daniel Ligné jobbas det nu för fullt med att få regeringen att ändra beslutet att korta vinterjakten på ripa. Och teoretiskt är det möjligt.

Jägareförbundet har under de senaste åren jobbat intensivt med frågan om jakttiderna. Allt ifrån att ta in synpunkter från kretsar, länsföreningar och medlemmar till att skriva remisser och försöka påverka beslutsfattare.

 

Stora förändringar i nya jakttider

Hur kan då det arbetet summeras?

Riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné konstaterar att Jägareförbundet lyckats med att förändra drygt 45 av ursprungsförslagen i rätt riktning.

 

Framgångar med fågel

Han nämner att jakt på kråkfågel på våren blir kvar, liksom jakten på ejder. Det blev heller ingen allmän jakt på kronvilt och ingen februarijakt på rådjur. Toppjakten på orrtupp och tjädertupp förlängs med två veckor.

– 129 organisationer hade åsikter om jakttiderna i den senaste remissrundan. Tittar man på hela processen så är det nästan 400 organisationer och myndigheter som tyckt till på ett eller annat sätt, säger Daniel Ligné som menar att detta tyckande från alla håll och kanter är ett nytt inslag i jakttidsprocessen som nog varken jägare eller markägare är vana vid.

 

”Alla verkar ha synpunkter”

– Jakttider och viltförvaltning har varit en angelägenhet för jägare och markägare. Det är vi som berörs och självklart ska vi få tycka till och det ska bli som vi tycker men det är en annan verklighet nu, där alla verkar ha synpunkter. Jag tycker ändå att regeringen gett oss en särställning och lyssnat mer på oss än på många andra, säger Daniel Ligné.

Enligt Jägareförbundet har kampen om de nya jakttiderna mellan skogsbruket, lantbruket, miljöorganisationer och jägare handlat om principer.

 

Förbundets tre principer

För Jägareförbundet är det tre principer som är styrande när jakttider diskuteras:

• Om en viltstam finns i tillräcklig omfattning för att kunna jagas så ska den vara tillåten för jakt.

• Jakt får inte ske på sätt eller tidpunkter som påverkar arternas biologiska förutsättningar eller äventyrar etiken i jakten.

• Så länge jakt inte påverkar en arts numerär, ska jakt vara tillåten.

 

Artdatabanken: Rödlistan ska inte användas i blindo

– Regeringen har till stora delar köpt vår principiella hållning. Exempelvis har man inte använt rödlistan som en måttstock, vilket vi krävt. Det var principiellt jätteviktigt, även för kommande jakttidsprocesser. Samtidigt är det svårt att säga att det är en stor seger att vi får behålla en jakttid. Jag inser att medlemmarna och jägarna tycker det är en självklarhet. Men det har varit en tuff match och vi har ändå lyckats få igenom mycket, säger Daniel Ligné.

 

Hårt tryck

Han berättar att trycket från framförallt miljöorganisationer har varit hårt för att minska och till och med ta bort jakt på flera rovdjursarter.

– Under processen har det varit ett starkt ifrågasättande av predatorjakt från flera tunga organisationer. Men regeringen satte ner foten och konstaterade att predatorjakt är något viktigt och bra. Vi fick behålla kråkjakten och utökad jakt på mård. Vi får möjlighet att skjuta grävling- och rävungar på sommaren för viltvården. Det trodde jag faktiskt inte skulle gå igenom, men där lyssnade regeringen på oss, säger Daniel Ligné.

 

Jakttiderna – en enda stor kompromiss

 

Brunstuppehåll består

En annan viktig fråga som Jägareförbundet drivit i jakttidsprocessen, förutom att behålla predatorjakt och ha reglerad jakt på kronvilt, är möjligheten till brunstuppehåll i älgjakten i norra Sverige.

– Det har varit en stor stridsfråga och jag tycker vi segrade, för nu finns möjlighet för länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegation att besluta om brunstuppehåll, säger Daniel Ligné, som även tycker att regeringen skickar en viktig och bra signal om att Jägareförbundet och skogsbruket ska ta varandra i hand.

– Rörande klövviltsförvaltningen är jag positiv till det befintliga handslag som funnits, det vill säga den överenskommelse om gemensamt förhållningssätt som svenskt skogsbruk och Svenska Jägareförbundet enades om 2016.

 

Andemeningen: ”Skärp er”

”En avsiktsförklaring om ett omtag för samförvaltning av skog och klövvilt vore bra för Sverige”, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson i ett pressmeddelande.

– Det hon säger är egentligen: ”Skärp er! Prata med varandra i stället för om varandra.” Nu ska överenskommelsen med skogsbruket utvecklas. Jag tycker det är bra att ministern låter oss sköta det här, det är ändå ett kvitto på att vi får förtroende och regeringen slipper gå in och detaljstyra, säger Daniel Ligné.

 

Fasta startdatum för älgjakt

Vad gäller älgjakten, så införs fasta startdatum med 1 september i den norra delen av landet och 8 oktober i den södra, med 31 januari som slutdatum i hela landet. Februarijakten försvinner alltså i syd, medan älgjakten längst i norr förlängs med hela två månader.

– Det är inte i första hand jakttiderna som styr hur mycket älg som skjuts. Jag kan tycka att om älgjakten startar tidigare, borde den avslutas tidigare, i septemberlänen. Många jaktlag i norr startar inte sin älgjakt förrän andra och till och med tredje veckan i september på grund av klimatskäl, det är för varmt i början av september. Samtidigt är det alltid bra att ha stor frihet att kunna välja när man jagar, säger Daniel Ligné.

 

Räv och grävling – kortad jakttid

Han berättar sedan att jägarna själva rår för några saker i jakttidsbeslutet och nämner att jakttiden på grävling kortas med två veckor och avslutas den 31 januari i hela landet. Tiden då grävling får jagas med hund förkortas med tre veckor, då den jaktstarten senareläggs till 21 augusti.

Jakttiden på räv är oförändrad, men däremot förkortas tiden då hund får användas med två veckor, till sista februari.

– Här ska vi vara brutalt ärliga och säga att det är jägarna själva som sett till att det blivit så här, säger Daniel Ligné.

 

Reaktioner på vårbock och ripa

Det som orsakat störst protester i jägarleden är vårbockjakt i södra Sverige och den kortade vinterjakten på ripa i norr.

 

Vårbockjakt i hela landet väcker jägarreaktioner

När det gäller vårbockjakten är Daniel Ligné inne på linjen att det kommer bli viktigt att följa upp konsekvenserna av den nya jakttiden.

– De län som i dag har vårbockjakt klarar det med bravur, men ingen vet med säkerhet hur det kommer att fungera i Sydsverige, konstaterar Daniel Ligné.

Jägareförbundet får nu många frågor om hur vinterjakten på både dalripa och fjällripa kunde kortas med en hel månad norr om lappmarksgränsen i Norrbotten och Västerbotten och med två veckor i Jämtland. Tvärt emot sin egen expertmyndighets förslag. Dessutom finns det inga biologiska skäl att korta jakttiden.

 

Kraftig kritik i norr mot kortad ripjakt

– Den enda förklaring vi har är att den kortade jakttiden är ett köttben till Miljöpartiet och miljödepartementet. Det finns ingen logik, ingen forskning eller fakta bakom beslutet att korta jakttiden.

 

”Beslutet är obegripligt”

Jägareförbundet jobbar nu för att beslutet om ripjakten ska ändras.

– Vi får leva med att det görs en översyn av jakttiderna vart sjätte år, men framkommer nya fakta kan faktiskt regeringen göra ändringar däremellan och det är det vi jobbar för att regeringen ska göra när det gäller jakttiderna på ripa, säger Daniel Ligné.

– Jakten ska vara faktabaserad. Beslutet är obegripligt. Vårvinterjakten på ripa ska tillbaka. Detta kommer förbundet verka för, säger Jägareförbundets ordförande Torbjörn Larsson i ett uttalande på Jägareförbundets hemsida.

– Svenska Jägareförbundet kommer att agera. Redan i i dag försvåras ripjakten av avlysningar, Girjasdomens tolkningar och mycket annat. Att ta bort jakttiden på ripa när dagarna börja bli så långa att det är lönt att gå ut på fjällen – är fel. Det finns ingen fakta som stödjer beslutet, säger Torbjörn Larsson.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram