Naturvårdsverket har nu beslutat om nya föreskrifter för jaktmedel, det vill säga vad jägarna har att rätta sig efter när det gäller vapen, ammunition och vapentillbehör för jakt. Bestämmelserna börjar gälla den 1 augusti i år. 

Helena Busk, Naturvårdsverket.

Enligt projektledare Helena Busk på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet är de nya föreskrifterna tydligare än de tidigare, för att underlätta för enskilda jägare.

– Det ska vara enkelt för jägaren att läsa och förstå vad som gäller vid vanlig jakt, vilka vapen, ammunition och vapentillbehör som får användas vid ett givet tillfälle. Jag tycker att vi lyckats med den målsättningen, säger Helena Busk.

Oro undanröjs

Nytt är att det från och med 1 augusti blir tillåtet att använda blyfri ammunition i den vanliga studsarkalibern 6,5×55, för jakt på vilt som sorteras in under klass 1, bland annat älg. Något som efterfrågats i flera år av Svenska Jägareförbundet, som välkomnar Naturvårdsverkets beslut.

– Vi vet genom både forskning och erfarenhet att det fungerar utmärkt med kopparkula även i 6,5×55 vid jakt på till exempel älg. Att Naturvårdsverket nu ger klartecken för det undanröjer en oro som funnits hos många jägare, inför att EU förväntas införa ett förbud mot bly i kulammunition, säger Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson.

Anders Nilsson.

Slugs till rådjur

Nytt är också att rådjur får jagas med slugs, i enkelpipiga hagelgevär. Men den som laddar med slugs vid rådjursjakt, måste vara behörig att använda kulgevär avsett för patroner i klass 2. Vapnet ska också vara försett med riktmedel som visar träffpunkten.

Vidare har Jägareförbundets förslag om att änder ska få jagas med klass 4 fått gehör. Dessa är enligt förordningen knipa, vigg, gräsand, bläsand och kricka. 

En viktig och efterlängtad förändring är att säl får jagas med patroner i klass 2 efter den 1 augusti. Något som Jägareförbundet arbetat hårt för att få till stånd.

Mörkersikten för hjort

En annan nyhet är att mörkerriktmedel, utan särskilt tillstånd, får användas vid jakt på dov och kron, i de fall länsstyrelserna beslutar att skyddsjakt på dessa arter får bedrivas dygnet runt.

En lättnad för kommunjägarna är att de vid jakt i tätorter får använda expanderande kulpatroner tillhörande en klass lägre än vad som annars är tillåtet, utan att behöva söka särskilt tillstånd för det.

Föreskrifterna tar också upp EU:s nyligen införda blyhagelförbud vid jakt i och intill våtmarker, där det kort konstateras att det är förbjudet att använda blyhagel i eller inom 100 meter från en våtmark.

Vapenlag och jaktlag

I föreskrifterna tar Naturvårdsverket hänsyn till EU:s vapendirektiv, som riksdagen nyligen röstade för att införa i svensk vapenlagstiftning.

Halvautomatiska kul- och hagelgevär med vikbar eller teleskopisk kolv som blir kortare än 60 centimeter när kolven fälls in, och som fortfarande går att skjuta med, får inte användas vid jakt. 

En annan förändring är att endast enhandsvapen med kantantändning får användas vid jakt.

Helena Busk menar att dessa bestämmelser endast påverkar jägarna marginellt.

Att regleringar som rör vapendirektivet lyfts in i föreskrifterna, har tidigare kritiserats av Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa. Han och förbundet menar att det är vapenlagen och inte jaktlagen som ändrats genom direktivet, och att det därför inte ska påverka hur Naturvårdsverket utformar sina föreskrifter om jaktmedel.

Tryggare för jägare

Helena Busk poängterar den stor förändringen, att eftersöksjakten får ett särskilt kapitel i föreskrifterna om jaktmedel.

– Eftersöksjakten har inte haft några regleringar, och det har inneburit en rättsosäkerhet för den enskilde jägaren. Vi har haft samtal med de båda jägareförbunden och kommit fram till en skrivning som innebär att det blir tryggare för jägaren samtidigt som djurskyddet stärks.

Enligt förordningen är det fortsatt stor frihet för eftersöksjägaren att använda sig av de hjälpmedel som denne finner bäst, för att avliva ett skadat djur.

Med kniv

Till exempel spelar kulpatronens klasstillhörighet inte någon roll. Slug och hagel får användas för att förkorta viltets lidande. Avfångningshund är tillåten, liksom att avlivning får ske med ”enhandsvapen, kniv eller på annat ändamålsenligt sätt och med andra medel om det behövs för att förkorta viltets lidande eller för att människor och egendom inte ska utsättas för fara”.

– Men avsteg från bestämmelser för ordinarie jakt får bara göras om det behövs för att förkorta viltets lidande eller för att människor och egendom inte ska utsättas för fara, säger Helena Busk.

Ingen bågjakt

När arbetet med de nya föreskrifterna om jaktmedel inleddes i slutet av 2010-talet fanns från jägarhåll förhoppningar om att pil och båge skulle bli tillåtna vapen vid jakt.

Så har inte blivit fallet. Bågjakten lyftes bort från arbetet med föreskrifterna för att behandlas separat. För närvarande pågår inget arbete kring bågjakt på Naturvårdsverket, och när ett möjligt medgivande till sådan jakt skulle kunna komma är oklart.– Det har inte påbörjats något nytt arbete. Vår utgångspunkt att invänta publiceringen av den finska studien om jakt med pil och båge, säger Helena Busk.

Hela beslutet kan du läsa här.