Den 13 juli 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att uppdatera riktlinjer för skyddsjakt efter varg. Bakgrunden är att nu gällande riktlinjer, de så kallade tumreglerna, är föråldrade då de togs fram av Viltskadecenter för nära 20 år sedan.

Naturvårdsverket gav i sin tur uppdraget vidare – till Viltskadecenter.

Nu finns det ett färdigt förslag från Viltskadecenter som Naturvårdsverket skickat ut på remiss till länsstyrelserna, Jägareförbundet och övriga organisationer i det Nationella rovdjursrådet.

Inte nöjda med uppdraget

I sin rapport är Viltskadecenter till en början inte nöjda med hur uppdraget utformats. De skriver i sin inledning att ”utan ett specifikt och mätbart mål är det inte meningsfullt med en diskussion om när och var skyddsjakt är en lämplig åtgärd”, och fortsätter ”utan en definition av allvarlig skada är det omöjligt att veta vad som krävs för att förhindra allvarlig skada.”

Bland annat har Viltskadecenter problem med att precisera en enhet för vad som är att betrakta som allvarlig skada på hundar.

Upplevd oro

Vidare menar Viltskadecenter att det inte går att använda människors upplevda oro och rädsla för varg som kriterium för allvarlig skada och därmed underlag för beslut om skyddsjakt.

Därefter har Viltskadecenter i alla fall författat en 45-sidig rapport med diskussioner och även en rad förslag till åtgärder.

Vargangrepp på hund

En utbredd uppfattning är att vissa vargar är mer benägna att attackera hundar än andra vargar. Det håller Viltskadecenter inte med om, som i stället anser att risken för angrepp på en enskild hund är ungefär densamma i alla vargrevir.

Det som i första hand avgör antalet angrepp är exponeringen, i det här fallet antalet jaktdagar med hund, menar Viltskadecenter.

Att en så kallad vargväst på en hund skulle stoppa en varg från att attackera hunden finns det inga belägg för. Ingen vet heller om en vargväst med stålpiggar ger något skydd vid en vargattack.

De senaste 15 åren har endast tre hundar som använt sådana västar angripits av varg och det går inte dra några egentliga slutsatser utifrån det bristfälliga underlaget.

Men de tre angripna hundarna har i alla fall överlevt attackerna – vilket är fler än ”det normala” där statistiken visar att varannan hund överlever vid en vargattack.

Helt avgörande

Trots det bristfälliga kunskapsunderlaget föreslår Viltskadecenter att användandet av vargvästar ska vara helt avgörande när det ska beviljas skyddsjakt efter varg som angripit hund. Detta för att tvinga hundägare att använda så kallade vargvästar och därigenom skaffa sig mer kunskap om västen ger något skydd vid ett angrepp.

I faktarutan nedan listas Viltskadecenters förslag på kriterier för skyddsjakt.

Förslaget om tvång på vargvästar på lösa hundar för att skyddsjakt ska beviljas sågas av Jägareförbundets Gunnar Glöersen.

Gunnar Glöersen.

– Det är oacceptabelt att vi ska tvingas använda våra hundar i ett forskningsprojekt för SLU. Vi vet inte om västarna ger något skydd eller om de ökar risken för andra skador på hundarna, säger Gunnar Glöersen.

I övrigt har han svårt att redan nu ge några kommentarer till rapporten eftersom Jägareförbundet som bäst håller på att analysera innehållet för att sedan skriva ett remissvar till Naturvårdsverket.

Genetiska ”viktiga” vargar

I dagsläget är det i princip omöjligt att utanför renskötselområdet få skyddsjakt på en skadegörande varg som anses vara genetiskt viktig. Det här är ett problem, anser Viltskadecenter, som varnar för att det på lång sikt kan leda till en minskad vilja att låta just sådana individer etablera sig.

Därför föreslår Viltskadecenter att det ska kunna bli skyddsjakt även på så kallat genetiskt viktiga vargar. De vill även höja summan för bidrag till skyddsväst för hund till 100 procent av inköpskostnaden, max 8 000 kronor, till de som jagar med löshund i ett revir där det finns en varg som anses vara genetiskt viktig.

Två attacker

De skyddsjaktkriterier som föreslås för en ”genetiskt viktig” varg är desamma som för övriga vargar, med skillnad att det ska krävas två angrepp på hundar med vargvästar innan det blir aktuellt att skjuta vargen.

Effektivare skyddsjakt

Viltskadecenter trycker på att beslut om skyddsjakt fattas i syfte att förhindra allvarlig skada och att det därför är viktigt att besluten fattas skyndsamt. Dels för att effekten av skyddsjakten förväntas bli större men också för att det ökar sannolikheten att fälla ett djur om de som ska utföra skyddsjakten kan ta upp spåret från platsen med en utbildad spårhund och/eller posta i anslutning till angreppsplatsen.

I de fall spåret kan tas upp vid angreppsplatsen bör det vara möjligt att avsluta jakten var som helst inom radien för ett genomsnittligt vargrevir. Vidare bör det tydliggöras att hjälpmedel som fordon, belysning, nattsikten, med mera ska vara tillåtna vid skyddsjakt.

Ingen ändring av paragraf 28

Viltskadecenter vill däremot inte se någon ändring i formuleringen av paragraf 28. Det skulle, enligt dem, kunna medföra ”oacceptabelt stort utrymme för illegal jakt på stora rovdjur utan att det leder till en märkbar minskning av antalet angrepp på tamdjur eller hund eftersom det för rättsvårdande myndigheter blir nästintill omöjligt att påvisa missbruk.”

Skyddsjakt för angrepp på boskap

Även om antalet vargangrepp varierar stort över landet, är risken för en enskild fårgård för att råka ut för ett vargangrepp ungefär densamma, menar Viltskadecenter. Som även konstaterar att det skulle kosta mer än 265 miljoner kronor per år för alla år framåt att ge bidrag för rovdjursavvisande stängsel till alla Sveriges får- och getbesättningar.