I början av mars har solen äntligen börjat visa sig på allvar längst upp i norr. Dagarna blir längre och vårvintern är i antågande.

Det är en tid då jämtar, norr- och västerbottningar tinar fram, sträcker på sig, nyvakna utanför sitt ide – och ser ljuset som ett hopp om en ny tid.

Det är då fjällen lockar, lika pockande som riporna skrattar i sluttningarna.

Regeringen har nu släckt den möjligheten.

Ripjakten tar från och med nästa år slut den 15 februari ovanför lappmarksgränsen. En månad kortare jakt jämfört med i dag.

Beslutet lägger i praktiken en död hand över vinterjakten på ripa. De jägare som bor och verkar i vår nordligaste landsände vet att förutsättningarna är betydligt svårare i slutet av januari och början av februari.

Och från mitten av november till mitten av februari ligger man inbäddad i vintermörkret, med så lite dagsljus att man knappt hinner ut på fjället innan det är dags att vända hemåt igen.

Hur kom då regeringen fram till detta?

Frågetecknen är många.

Och politikerna duckar.

I torsdags tog regeringen beslut om nya jakttider. Natten mot lördagen blev de offentliga genom Svensk författningssamling.

Innan dess ställde Svensk Jakt en rad frågor till regeringen, men hittills har vi inte fått några svar.

Är det så att Socialdemokraterna la riporna på förhandlingsbordet, gjorde en snabb konsekvensanalys av hur många röster de riskerade att förlora – och sedan viftade med den vita flaggan framför ögonen på Miljöpartiet och sa:

”Okej, vi går med på att korta jakttiden på ripa, men då vill vi…”

Kanske lät det så.

I ett konferensrum.

På departementet.

För Miljöpartiet är detta en seger.

Eller kanske ser Miljöpartiet, som med allmänna uppdraget, bara detta som en delseger?

För jägarna i norr, i glesbygden, med fjällen inpå knuten, innebär beslutet ytterligare ett steg mot slutet för den någorlunda fria fjälljakten.

Jag undrar vad det var ripan byttes mot i förhandlingarna mellan regeringspartierna S och MP?

Vad är den livskvalitet som ripjakten innebär värd, för jägarna?

Vad är en ripa värd för Socialdemokraterna?