Med en halverad älgstam skulle Sverige klara att nå EU:s klimatmål till 2030, skriver debattörerna. Foto: Ingemar Pettersson
Debatt: ”Jägareförbundet har fått det mesta om bakfoten”
Den minskade tillväxten på grund av älgens bete, utöver den tolerabla nivån, motsvarar ett årligen återkommande minskat koldioxidupptag om nära 12 miljoner ton koldioxid. Denna siffra råkar i stort motsvara vad Sverige åtagit sig för att klara EU:s klimatmål för år 2030, skriver debattörerna i en replik till Svenska Jägareförbundets länsordförande som de anser fått det mesta om bakfoten.
Svenska Jägareförbundets samtliga länsordföranden har undertecknat debattartikeln Stötande att blunda för fakta om älgen på Svenskjakt.se och i senaste Svensk Jakt. Artikeln är skriven som ett svar ”till vissa debattörer från skogsbolagen”.
Dessa debattörer menar man inte har något som helst faktastöd men ändå, på ett blint och elakt sätt, ger sig på den försvarslösa älgen.
Vilka skribenterna är som ordförandenas inlägg riktas till framgår inte, men då vi skrivit en debattartikel i ämnet antar vi att rallarsvingen är riktad åt vårt håll.
Mest om bakfoten
Länsordförandena har dock fått det mesta om bakfoten, särskilt det där med fakta. I stället för att svara på våra väl underbyggda siffror ägnar man sig åt att hävda att medlemmarna inte litar på inventeringsmetoden Äbin, hur felaktigt betesskador mäts och grumligt försöka skylla situationen enkom på skogsbruksmetoderna, vad de nu menar med det.
Marginell minskning
Sverige har fortfarande världens tätaste älgstam. Detta konstaterar Skogforsk i en jämförelse med andra regioner och länder från 2022. Betesdjuren har en mycket stor inverkan på sina födoväxter och älgens föda består till stor del av tall, mestadels på vintern.
Trots att älgstammen minskat något under senare tid har inte viltskadorna på tallungskogen minskat mer än marginellt. Att det är älgen som är den stora skadegöraren har påvisats med dna-analyser på skadade tallar.
Övriga hjortdjur
Skogen är ett ekosystem där allt levande påverkar varandra och ibland konkurrerar om födan. På många håll har rådjurs-, dov- och kronviltstammarna ökat avsevärt.
Därigenom konkurrerar de med älgen genom att äta av älgens övriga föda såsom bärris, ek-, asp- och rönnkvistar med mera. Älgen blir då ofta hänvisad till att äta övervägande tallungskog, med stora skador som följd.
Förlorad kvalitet
Den största skadan utgörs av tillväxtförluster, men även av förlorad virkeskvalitet.
Ett i ungdomen skadat tallbestånd kommer att under hela omloppstiden växa sämre än ett oskadat dito, det växer aldrig ifatt. Tillväxtförlusterna leder till att träden inte tar upp den mängd koldioxid de skulle gjort om de vore oskadade.
12 miljoner ton
Skogsbruket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har fastslagit en maximalt tolerabel nivå av viltskador på som mest fem procent årlig skada på normala boniteter och två procent på sämre. Idag är skadenivån elva procent i hela landet, med stora lokala variationer.
Den minskade tillväxten utöver den tolerabla nivån motsvarar ett årligen återkommande minskat koldioxidupptag om nära 12 miljoner ton koldioxid. Motsvarande 23 procent av dagens svenska utsläpp av fossilt koldioxid. Detta enligt undersökningen Viltbetesskador i Sverige av Göran Örlander och Johan Frisk.
Motsvarar klimatmål
Denna siffra – 12 miljoner ton koldioxid – råkar i stort motsvara vad Sverige åtagit sig för att klara EU:s klimatmål för år 2030, som innebär en sänkning av utsläppen av växthusgaser med 55 procent räknat från 1990 till 2030.
Naturvårdsverket skriver i ett pressmeddelande 13 april i år att Sveriges klimatmål till 2030 inte kommer att nås om en omfattande sänkning av reduktionsplikten på diesel och bensin genomförs.
Dör tidigt
Myndigheterna har tidigare försökt att få ordning på viltskadorna utan att lyckas. Styrmedel och sanktionsmöjligheter saknas i praktiken. Ansvarsfördelningen är oklar.
Älgarna och älgstammen mår heller inte bra. Reproduktionen minskar och kalvvikterna likaså. Älgkalvarna dör i tidig ålder på grund av foderbrist (fel foder) och klena moderdjur. Tallungskogen betas på sommaren.
Inget ansvar
Älgen är anpassad för ett kallt klimat och trivs inte i dagens allt varmare klimat. I stället för att minska älgstammen så att den minskande foderbasen räcker, vill Jägareförbundet öka stammen, vilket sannerligen inte kommer att minska svältproblemet.
Förbundet tar heller inte ansvar för den explosionsartade ökningen av övriga hjortdjur.
En halvering av älgstammen samt en kraftig decimering av övriga hjortdjur kommer att rätta till flera problem och vara till gagn för Sverige.
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se - Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
