Ska vi jägare inte kunna visa vad vi gör och faktiskt stå upp för det då har det gått för långt. Men vi behöver hela tiden tänka på hur vi gör det och aldrig tumma på etiken, skriver debattören. Foto: Per Jonson
En stor skillnad i dag jämfört med vad som i debattartikeln En machokultur har uppstått kring jakten kallas förr i tiden, är digitala och sociala medier och den förändring som dessa bidragit till. Ja, hela samhället har förändrats och i många fall inte till det bättre.
Undersökningar visar att acceptansen för jakt bland Sveriges befolkning aldrig har varit så hög som den är nu. Detta trots den urbanisering och avveckling av landsbygden som sker.
Handlar det egentligen om ett ökat hat mot jakt på rovdjur och annan jakt, eller är det de som hörs och syns mest som får genomslag i debatten?
Sanningen är att det är ett fåtal debattörer som får artiklar publicerade och som sedan stödjs av personer som bygger sitt tyckande på i många fall förvanskade fakta och känslomässiga åsikter.
Gör man en lite grundligare granskning upptäcker man snart att det är samma namn som återkommer på de flesta ställen där hat mot jakt förs fram.
Att jägare poserar med det fällda viltet över axlarna är ingen ny företeelse. Tittar man i jakttidningar från mitten av 1980-talet ser man snart att det förekom även då. Om det är rätt eller fel råder det delade meningar om och jag tänker inte gå in djupare i just den frågan.
Att det pratas jakt i poddar, fotograferas, filmas och publiceras är i sig inget problem så länge man tänker på hur jakten och jägarna framställs.
Ska vi jägare inte kunna visa vad vi gör och faktiskt stå upp för det då har det gått för långt. Men vi behöver hela tiden tänka på hur vi gör det och aldrig tumma på etiken.
Vad som är häftigt och tufft beror på betraktaren och hur denna ser på det som sägs och publiceras.
I debattartikeln för signaturen Allmogejägaren fram en hel rad påståenden om allt från blandrasavel till spårning med motorfordon.
Min bild är definitivt inte densamma, trots att jag lägger mer tid på jakt och har fler jaktdagar än många andra. Dessutom på ganska många olika marker med olika människor.
När det gäller etik så kan jag med gott samvete säga att som förtroendevald inom Jägareförbundet, diskuterar och informerar vi runt etikfrågorna så ofta vi kan.
Då utgår vi från Svenska Jägareförbundets etiska riktlinjer, för hur vi bedriver vår jakt och hur vi använder våra hundar.
Per-Arne Olsson
Timrå
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
