fredag 29 mars

Opinion

Älgbetade tallar är en vanlig syn mellan kust och inland, skriver debattören. Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Sprid inte misstro om skogsskador”

Markägare står hjälplösa inför älgens härjningar. Att spekulera i att skogsskadorna har andra orsaker bidrar inte till att lösa problemet.

I debattartikeln En omöjlig älgekvation påstår signaturen LG att de omfattande skadorna i ung tallskog beror på bland annat skoteråkning över nyplanterade hyggen. Jag håller inte med.

Jag har jagat älg på så kallad bondskog sedan slutet av 1970-talet i området mellan kust och inland. Innan jag fick åldern för egen licens och älgjakten tog över sprang jag med farsans salongare efter skogsfågel ett antal år.

Under mitt jägarliv har jag sett hur gammal skog, företrädesvis tall, fått lämna plats för hyggen, oftast med föryngring via fröträd. Hyggen som oftast varit i lagom storlek och med skärmar av löv och gran.

Förberedelsearbetet har endast varit lättare markberedning, viss hjälpplantering har även förekommit på vissa områden. Så det är skogar som är bra anpassade utifrån viltets behov, med möjlighet för viltet att välja föda och finna skydd.

 

Meterhöga kvastar

Hyggen som nått säker höjd före älgexplosionen på 1980-talet är idag vackra ungskogar med relativt få betesskador. De skador som syns mest är barkgnag av älg som jag tycker tilltagit de senaste åtta–tio åren. Men på det hela taget bra föryngringar.

Hyggen som tagits upp senare än 1970-talets andra hälft är en helt annan sak. Älgskadorna ser ut att vara upp mot 90–95 procent på större delen av ytorna. Jag har inte gjort någon inventering av skadorna men har arbetat professionellt med återväxttaxeringar och besitter ett gott skogsmannaöga.

Skogsstyrelsen anser att bestånden är totalskadade. Kvar på marken är meterhöga kvastar av det som skulle bli tallskog, med några vackra ungtallar här och var.

 

Älgarna kalasar friskt

Visst förekommer det att någon skoter passerar marken, samer som driver ren och så vidare. Men de skador jag ser är inte resultat av den trafiken.

Däremot ser jag ofta älg som uppehåller sig i ungskogarna under vintern. De kalasar friskt på ovan nämnda kvastar och kor som har sina kalvar försöker bryta ner de kvarvarande ungtallarna för att ge kalvarna mat.

Eftersom jag åker runt en del i Norrbottens och Västerbottens kust- och inland ser jag många områden med samma problem. Mest frekvent tycker jag att det är i området mellan kust och inland, precis som i fallet Malå som signaturen LG hänvisar till.

Det stämmer att älgbestånden under barmarkstiden är lägre här, men att vinterbestånden är väsentligt större.

 

Efter skogsbränder

Den skog jag jagar i och som nu till stora delar håller på att försvinna kom till efter stora skogsbränder under 1800-talets första hälft. Det var under en tid när älg var mer sällsynt i vår fauna än idag, och även jämfört med älgbestånden före älgexplosionen på 1980-talet.

Så LG, jag tror att du behöver ompröva din ekvationskunskap. Visst förekommer problem med skoterkörning på en del områden, framför allt runt de större samhällena och vintersportanläggningar, etcetera. Men i stort är de nuvarande älgstammarna orsaken till skadorna.

 

Inga lögner

Visst, skogsbruket med stordrift har bidragit till att älgstammarna har vuxit på det sätt vi sett de senaste 30–40 åren, kanske är till och med skogsbrukets metoder grunden till det hela.

Men det handlar inte om lögner och desinformation, det handlar om naturliga förutsättningar.

De markägare vi arrenderar vår mark av står hjälplösa inför älgens betesskador. Vi som jägare kämpar med våra tilldelningar för att bidra på vårt sätt.

Med det bidrar inte till sakens lösning att spekulera och sprida misstroende på det sätt du gör i din debattartikel.

 

Håkke

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.