
Skydds- och licensjakt som beslutats efter noggranna underlag kan stoppas genom överklaganden från organisationer som varken äger marken, brukar den eller lever med konsekvenserna. Det är inte rättssäkerhet – det är ett aktivistiskt veto, skriver debattören. Foto: Per Jonson & Kristoffer Pettersson
Anders Gravsjö.
I Sverige är ägande- och brukanderätten grundläggande principer. Den som äger och brukar mark bär ansvar för naturvård, produktion och långsiktig förvaltning. Ändå saknar dessa aktörer reellt inflytande när rovdjursbeslut fattas.
Skydds- och licensjakt som beslutats efter noggranna underlag kan stoppas genom överklaganden från organisationer som varken äger marken, brukar den eller lever med konsekvenserna.
Ett överklagande räcker för att frysa hela processen. Om och om igen. Det är inte rättssäkerhet – det är ett aktivistiskt veto.
Detta är ett system där ansvar och inflytande skilts åt. De som lever med rovdjur varje dag betalar priset.
Lantbrukare, skogsägare och jägare får se sina erfarenheter vägas lättare än symbolpolitik och urbana känsloutspel. Deras verklighet ignoreras, deras förtroende för myndigheter urholkas.
De förväntas tåla skador på tamdjur, jaktbara viltstammar och brukande förutsättningar, samtidigt som deras rätt att påverka förvaltningen är starkt begränsad.
Århuskonventionen har i svensk tillämpning förvandlat äganderätten till en formalitet. Den som inte äger marken kan stoppa beslut om hur den ska förvaltas. Den som äger och brukar marken får däremot bära följderna.
Detta är en orimlig ordning i en rättsstat som säger sig värna både äganderätt och lokal demokrati.
Rovdjursförvaltning handlar inte om symboler eller känslor, utan om balans. Balans mellan rovdjur och bytesdjur, mellan skydd och brukande, mellan nationella mål och lokala förhållanden.
Den balansen går inte att upprätthålla när beslut ständigt blockeras av juridiska processer drivna av ideologi och känslor.
Försvaret av Århuskonventionen bortser från en grundläggande princip: den som bär ansvaret måste också ha inflytandet. I dag är det tvärtom.
Sverige bör lämna Århuskonventionen – och återupprätta ägande- och brukanderätten i rovdjursförvaltningen.
Anders Gravsjö
Ordförande Jägareförbundet Dalarna
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson