De organisationer som överklagar jaktbeslut gör det i regel med stöd i forskning, juridik och gällande lagstiftning. Att ett beslut kan överklagas innebär inte att det är fel, men att det måste tåla granskning, skriver debattören. Foto: (i hägn) Olle Olsson
I debattartikeln Rovdjursförvaltningen har kapats – Sverige måste lämna Århuskonventionen hävdas att miljöorganisationers rätt att överklaga jaktbeslut utgör ett ”aktivistiskt veto” som satt demokratin ur spel. Det är en allvarlig anklagelse – men också en felaktig beskrivning av hur rättsstaten fungerar.
Att ett beslut kan överklagas innebär inte att det är fel, men att det måste tåla granskning. Det är själva definitionen av rättssäkerhet. Århuskonventionen säkerställer att beslut som rör miljö och natur kan prövas rättsligt – på samma sätt som andra myndighetsbeslut i en rättsstat.
Rovdjursförvaltning rör inte enbart markägande eller brukande. Den rör gemensamma naturvärden, biologisk mångfald och internationella åtaganden. De stora rovdjuren är inte privata resurser – de är en del av vårt gemensamma naturarv och skyddas både av svensk lag och EU-rätt. Därför är det rimligt att även andra än markägare och jägare ges möjlighet att påverka.
Att påstå att överklaganden sker på känslomässiga eller ideologiska grunder är dessutom missvisande. De organisationer som överklagar jaktbeslut gör det i regel med stöd i forskning, juridik och gällande lagstiftning. Att domstolar stoppar jakt tillfälligt betyder inte att ”aktivister vunnit”, utan att det finns rimliga skäl att pröva om besluten är lagliga.
Det är också viktigt att påminna om att djuren själva saknar röst. Någon måste kunna stå upp för dem och deras roll i naturen – liksom för alla de människor som vill leva i ett samhälle där det fortfarande finns en vild natur att uppleva.
Rätten att se, höra och veta att stora rovdjur finns kvar är också ett legitimt intresse i en demokrati.
Många jägare delar denna syn. Ansvarstagande jakt bygger på kunskap, etik och långsiktighet – inte på kortsiktiga politiska signaler eller förenklade konfliktbilder.
En förvaltning som vilar på forskning, stabilitet och rättssäkerhet gynnar i längden både jaktens legitimitet och naturens bärkraft.
Att lämna Århuskonventionen skulle inte stärka demokratin. Det skulle försvaga den genom att minska insyn, begränsa rättsprövning och ytterligare polarisera en redan svår fråga.
Rovdjursförvaltningen behöver mindre misstänkliggörande och mer gemensamt ansvar. Århuskonventionen är inte problemet – den är en del av lösningen.
Om skribenten
Magnus Orrebrant
Ordförande Vilda Djurens Skydd
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
