Det ska gå att säga vilka straff som är resultatet av ett visst brott. Och man ska vara säker på att man inte döms för brott man inte har begått.

Likaså att de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna garanteras, som exempelvis att yttrande-, tryck- och meddelarfrihet skyddas. Att motverka korruption, både inom och utom det offentliga är också en viktig del i att säkerställa rättssäkerhet.

Det är nog få, som följt målet mot skogsföretagaren Karl Hedin, som missat vilken prestigefråga det blivit för polismyndigheten och åklagarväsendet.

Det gäller inte enbart rörande anklagelserna om jaktbrott där Hedin friades i tingsrätten, utan även om vad som hänt under utredningen.

Avlyssnad – utan lagstöd

Redan 2019 avslöjades att Hedin utsatts för telefonavlyssning, trots att det inte fanns stöd för detta i lag.

Utredningen om tjänstefel lades dock ned, då det som en följd av att den dokumentation som är obligatorisk att upprätta vid beslut om avlyssning saknades och det inte gick att fastställa vem som begått brott.

Krav på lagändring efter polisanmälan i jaktbrottsmål

I stället för att vidta åtgärder för att förhindra att fler personer utsätts för lagstridig avlyssning, har de inblandade myndigheterna gått till politikerna och krävt att de alltid ska få avlyssna när det handlar om misstänkt jakt på exempelvis varg (vilket Svensk Jakt rapporterat om).

Förslaget har sedan kommit att gå ännu längre.

Polismyndigheten vill kunna avlyssna även personer som inte är misstänkta för brott (en möjlighet som i dag finns för terrorbrott och spioneri, men som mig veterligt aldrig använts).  Dessa förslag har kallats ”Lex Hedin”.

En Lex Hedin diskuteras på regeringsnivå

En farlig utveckling

Laglydiga personer – jägare eller ej – ska inte behöva riskera att utsättas för tvångsmedel. Det vore en farlig utveckling.

Tyvärr har både moderater och socialdemokrater ställt sig positiva. Moderaternas Johan Forssell säger att jägare inte behöver oroa sig, men att förslaget behövs för att komma åt gängbrott.

Båda delarna kan starkt ifrågasättas. Det finns i dag mycket stora möjligheter att använda tvångsmedel mot personer – exempelvis i kriminella gäng – som är misstänkta för allvarliga brott.

Ribban för att använda tvångsmedel jämfört med många andra länder ligger i Sverige mycket lågt. För personer som ägnar sig åt gängkriminalitet finns nästan alltid möjlighet att använda sådana. Föreberedelsebrott bör också prioriteras hårdare, vilket skulle innebära att fler gängkriminella kunde gripas och straffas redan i ett tidigt skede.

Användas mot jägare

Det finns däremot mycket som tyder på att en lag som tillät avlyssning av icke-brottsmisstänkta skulle användas mot just jägare, inte minst hänvisningarna till jaktbrott i riksåklagarens skrivelse.

Ribban för att använda sådana befogenheter skulle bli låg även om domstolsbeslut krävdes. Det gäller kanske särskilt mot jägare.

Det är sannolikt mycket svårt att övertyga en domstol om att en person som inte haft någon som helst befattning med exempelvis narkotika ägnar sig åt narkotikabrott.

Att övertyga en domstol om att det illegalt jagats varg skulle vara oändligt mycket lättare.

Ett steg närmare en Lex Hedin

Skydda laglydiga

Det enda som skiljer en person som varit i skogen och jagat ett lovligt vilt (som exempelvis rådjur) och en som jagat varg är dock personens intentioner. Alla materiella omständigheter i övrigt skulle vara identiska.

Det innebär att om riksdagen skulle gå på den föreslagna linjen skulle åklagarna på REMA (Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål) i princip kunna avlyssna varje jägare om de ville – och dessutom personer i jägarnas omgivning.

Det rimliga när en myndighet har gått utanför lagen är inte att ge dem ökade befogenheter, utan att införa spärrar som hindrar en upprepning.

Lärdomen av utredningen mot Karl Hedin bör vara att vi tydligare måste reglera tvångsmedelsanvändning för att skydda laglydiga personer, inte låta området bli vilda västern.

Tom Silverklo (C)

Regionråd Region Jämtland Härjedalen
Ordförande Centerpartiet Östersund