torsdag 7 juli

Opinion

Publicerad 27 april 2022 - 09:30

Debatt

Älgjaktsystemet i Västerbotten skapar hat och konflikter mellan människor, skriver debattören. Foto: Kjell-Erik Moseid

Debatt: ”Orättvisa lagar skapar sociala konflikter”

Lagar måste uppfattas som rimligt rättvisa om människor ska följa och respektera dem – i annat fall skapas sociala konflikter. Samhällsutvecklingen hade redan före Girjasdomen gjort rennäringslagen otidsenlig och djupt orättvis.

Enligt vad jag uppfattat ansåg en del domare att ”girjassaken” egentligen inte var en sak för rättsväsendet utan för politiken.

I en demokrati stiftas lagar av folket genom sina politiker i riksdagen, men det tycks ha förbigått många.

I stället för att ta bort särrättigheter ur rennäringslagen för människor, som inte längre är beroende av dem, vill jurister nu lägga till ytterligare en särrättighet för samebymedlemmar – ensamrätt till älgjakt på mark ovan odlingsgränsen och på mark mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen, när renskötsel är tillåten där (1 oktober–30 april).

 

Debattörens bifogade kartbild över vilka områden det gäller. Den heldragna röda linjen markerar odlingsgränsen. Området väster om den är renskötselns åretruntmarker. Den mörka heldragna linjen markerar lappmarksgränsen.

Tre och tre

1996 fattade rennäringsdelegationen i Västerbotten beslut om översyn av älgjakten.

Rennäringsdelegationen består av sju ledamöter med landshövdingen som ordförande. Tre ledamöter ska vara rennäringsutövare och tre ledamöter ska representera övrig befolkning.

Vid beslutet satt som ledamot för övrig befolkning en person, som var sambo och hade barn med samebymedlem.

”Delegationen beslutar enligt föreliggande förslag med ändringen att tre ledamöter ur rennäringsdelegationen (varav två samer) skall ingå i arbetsgruppen. Beslutet fattas efter votering med rösterna 4 mot 3.”

Landshövdingen röstade med övriga befolkningen. Mot beslutet reserverade sig de två ledamöterna från övriga befolkning.

 

En jävsfråga

Rennäringssidan vann alltså tack vare sambon. Är inte detta jäv?

Rennäringsdelegationen har stor makt i mark-, jakt- och fiskefrågor. I Västerbotten har utvecklingen lett till att all statlig mark, men även all privat mark ovan odlingsgränsen, är dubbelregistrerad för samebyarna.

Samebyarnas älgtilldelning beräknas alltså även utifrån den privata markarealen. Samebymedlemmarna bestämmer själva var man fäller sina älgar, men man ska samråda med markägare för att undvika olyckor.

 

Förmånligt system

Ett för samebyarna mycket förmånligt system med ”gästjägare” omdöpt till ”assisterande jägare” för samebyarnas utomstående jägare utarbetades av arbetsgruppen, där renägarna hade majoritet.

Även ortsbolagen fick rätt att ha gästjägare, men med helt andra kriterier. Deras gästjägare måste årligen registreras och antalet begränsas till en gästjägare på var tionde ortsbojägare.

För samebyarnas assisterande jägare finns – såvitt jag vet – ingen övre gräns för antalet eller var/om de registreras.

 

Intensivjagades

En markägare överraskade en samebymedlem med assisterande jägare på sin privata mark och vände sig till domstol, men det föranledde ingen åtgärd.

Ortsbolagen (där många samer utan medlemskap i sameby ingår) hade tidigare 16 älgjaktdagar på statens mark, men 2019 utökade länsstyrelsen jakttiden med ytterligare sex dagar.

Detta motsatte sig samebyn, som har hela jakttiden, och vid ett samrådsmöte mellan samebyn och ortsbolagen meddelade samebyn att om något lag utnyttjade de nya dagarna skulle samebyn intensivjaga lagets område dessförinnan. Så skedde också, men då avjagades även den privata marken.

Till detta kan tilläggas att upplåtelse enligt rennäringslagens paragraf 32, sedan 1997 endast kan överklagas av sameby. Upplåtelserna gäller alltså mark-, jakt- och fiskefrågor, samt även upplåtelse för byggnader.

 

Starka krafter

Har man någon som helst människokännedom inser man att ett effektivare sätt att skapa hat och konflikter mellan grupper av människor knappast kan tänkas än dagens älgjaktsystem inom Västerbotten.

Starka krafter tycks vara i gång för att systemet ska utökas till andra län.

 

Ronny Svarto

Same utan medlemskap i sameby

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget