Kommunernas samhällsplanering inklusive idrottsmiljöer sker på lång sikt och med stora investeringar, men tyvärr saknas ibland helhetsbilden. Vissa delar är tydliga och prioriteras, medan andra delar sopas undan eller glöms bort.

Fokus när det gäller idrottsmiljöer från lokala beslutsfattare läggs oftast på stadsnära anläggningar som sporthallar, simhallar, ishallar och konstgräsplaner. I skuggan och i strykklass står ofta specifika anläggningar utanför stadsmiljön såsom skjutbanor och motorbanor. 

1.000 föreningar

Detta är fritidssysselsättningar som engagerar väldigt många personer ifrån norr till söder. Svenska Skyttesportförbundet har över 1.000 medlemsföreningar som tillsammans representerar över 110.000 enskilda medlemmar, Svenska Pistolskytteförbundet har 30.000 medlemmar och Svenska Jägareförbundet har 159.000 medlemmar över hela landet. Alla dessa medlemmar är i högsta grad beroende av skjutbanor.

Totalt har vi cirka 500.000 vapeninnehavare i Sverige och skytte är i antal utövare Sveriges fjärde största folksport, men vi får väldigt liten del av de resurser som läggs på idrottsanläggningar.

Delar arena

Många anläggningar är dessutom inte enbart ägnade för den idrottslig verksamheten som bedrivs inom Riksidrottsförbundet paraplyorganisation. En och samma skjutbana används ofta av flera skytteorganisationer och inte minst av landets många jägare. En civil skjutbana kan sannolikt också vara viktig infrastruktur för totalförsvaret.

Behovet av ett bredare perspektiv och tankar kring Sveriges försvarsförmåga har tyvärr blivit nödvändiga med tanke på det krig som startats i vår omvärld. Tillströmningen till frivilligorganisationerna är stor och då måste det även finnas en infrastruktur för dem.

Annorlunda situation

Ingen lokalpolitiker lägger ansvaret för att bygga en simhall på simklubben eller en ishall på hockeyklubben. Men när det kommer till etablering och drift av skjutbanor är situationen annorlunda. När kraven på säkerhet, miljö och buller ökar står många små ideella föreningar ensamma – utan ekonomiska medel och hjälp av kommunens tjänstemän. 

När städer och orter expanderar är det ofta dessa anläggningar, som en gång byggdes utanför centralorterna, som trängs undan och i många fall inte ersätts med nya anläggningar. Det blir ofta märkligt när exempelvis nyetablerade bostadsområden av bekvämlighetsskäl tränger undan verksamheter som kanske varit där i flera decennier. 

”Lyft blicken”

Vi uppmanar beslutsfattare i kommuner, regioner och riksdagen inför valet 2022 därför att lyfta blicken och se till hela behovet. Jakt- och skytterörelsen behöver skjutbanor.

Vi behöver rimliga, kostnadseffektiva och långsiktiga spelregler att verka under när det gäller skjutbanor.  Och vi behöver stöd – både med ekonomi och kompetens för att kunna ha moderna och miljöriktiga skjutbanor i framtiden.  

Lätta på byråkratin

Vi tycker det är ytterst olyckligt att skytterörelsen och skjutbanorna glöms bort av kommunerna. De kommunala bidragen till idrottsrörelsen bör omfattas av en bredare helhetssyn där en del av den ideella rörelsen bara beslås med hårdare regler och kontrollverksamhet. Detta bryter direkt mot de normer som genomsyrar alla idrottsverksamhet – alla är lika mycket värda.

Skytterörelsen och jägarna behöver tydliga, enkla och obyråkratiska regler för våra vapen. Vi behöver korta handläggningstiderna för vapenlicenser och det krävs ett vakande öga på hur EU:s vapendirektiv implementeras i Sverige. Vi vill fortsätta vår verksamhet, engagera våra medlemmar och vara en viktig del i samhällets lösningar på framtida utmaningar. Vi förväntar oss att våra folkvalda håller med. 

Dag Lidén

Generalsekreterare

Svenska Jägareförbundet

Jonas Edman

Förbundschef

Svenska Skyttesportförbundet

Nils-Anders Ekberg

Generalsekreterare

Svenska Pistolskytteförbundet