fredag 29 mars

Opinion

En av debattskribentens frågor till Naturskyddsföreningen gäller hur redan hotade bestånd av torsk och ål påverkas av föreningens motstånd mot en adaptiv reglering av skarvstammen. Foto: Johan Bjurer/Mostphotos

Debatt: ”Är fakta verkligen viktigt för Naturskyddsföreningen?”

Louise Karlberg på Naturskyddsföreningen har reagerat på debattartikeln Miljön får betala för naturaktivism här på Svenskjakt.se. Tyvärr svarar hon inte på frågorna jag ställer i inlägget.

Louise Karlberg, chef för skog- och naturvård på Naturskyddsföreningen, ids inte ens bemöta ett enda av mina påståenden att svensk miljö får betala dyrt för att föreningen vägrar förhålla sig till fakta om det riskerar stöta sig med sina nya medlemmars känslor.

I stället menar hon att mitt resonemang är helt ovidkommande och kommer med två, för svensk miljö, helt irrelevanta exempel på hur aktivism kan fungera.

 

Miljön betalar dyrt

Enligt Karlberg är Naturskyddsföreningen en folkrörelse. Hur styr man en folkrörelse vars medlemmar styrs lika mycket, om inte mer, av känslor som av fakta?

I mitt debattinlägg påstår jag, genom att ge några exempel där föreningen låter känslor vara viktigare än fakta, att svensk miljö betalar dyrt för att Naturskyddsföreningen, sedan flera år, mer och mer styrs av känslor.

Louise Karlberg ser inte se någon motsättning mellan fakta, engagemang och aktivism.

Ändå tvingas jag notera att Naturskyddsföreningens chef för skog- och naturvård i sin replik väljer att inte överhuvudtaget bemöta faktaargumenten.

 

Många frågor

Jag provar igen:

• Vilket ansvar har Naturskyddsföreningen för den kraftigt ökade polarisering vi sett mellan de som kallar sig miljöorganisationer (bevarare) och de som ska ha äran av att svensk miljö är så mycket bättre än de länders, vars miljö är resultatet av mer än 40 år gamla statiska direktiv (brukare)? Hur kompromissar man om känslor?

 

• Hur resonerar Naturskyddsföreningen centralt när ni kommer fram till att det är smartare att låta svårnedbrytbara miljögifter i Östersjön ta varv efter varv i kretsloppet, än att snabba på lösningen genom att utnyttja det faktum att miljögifter koncentreras i toppen av näringskedjan?

 

• Hur påverkas redan i dag hotade bestånd av torsk och ål runt Sveriges kuster av att Naturskyddsföreningen och dess systerorganisationer använder EU:s fågeldirektiv för att motsätta sig en adaptiv reglering av en skarvstam (näst högst på näringskedjan) som vuxit enormt de senaste årtiondena?

 

• Hur påverkas den globala koldioxidnivån av en snabbavveckling av en fungerande, nästan koldioxidfri, energiproduktion?

 

Hur kan man kalla sig en miljöorganisation om man inte är intresserad av konstruktiva diskussioner med bas i fakta, rent vatten, gynnsamma fiskbestånd och minskade koldioxidhalter?

 

Mats S Johansson

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.