Orsaken till högt betestryck lokalt är tyvärr ofta okunniga markägare som avverkat blandskog och ibland rena tallskogar och ersatt dessa med gran, skriver debattören. Foto: Kenneth Johansson
Orsaken till högt betestryck lokalt är tyvärr ofta okunniga markägare som avverkat blandskog och ibland rena tallskogar och ersatt dessa med gran.
Följden blir att stora arealer med bärrismarker försvinner, bärris som är en viktig del både vår och höst för älgens fodersök.
Markägare som Karin Lindhagen, som beskriver sin situation i artikeln Med en kall vinter gjorde älgen en massaker på tallungskogen, har insett detta och föryngrar med tall.
Men det innebär att man ibland får ovälkomna älgbesök. Detta blir en naturlig följd eftersom vi, inte älgen, styr deras fodersök.
Det kommer att ta lång tid att reparera dessa skador.
Ytterligare en plågsam syn är de många röjningar som sker med bortröjning av stora mängder foder till ingen nytta, varken för älgen eller markägaren.
Jag är själv skogsägare med mest tallmarker och det går absolut att förena en rimlig älgstam med rätt utfört skogsbruk.
Torbjörn Eckerby
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
