Ett av de deltagande jaktlagen när Smålands Stövarklubb arrangerade bjöd in till PR-jakt och samlade in pengar till Barncancerfonden. Foto: Anna-Karin Andersson
För sjätte året i rad genomförde Smålands Stövarklubb i helgen sin jaktdag dit allmänheten bjuds in. Samtidigt är det en dag för välgörenhet, vilket innebär att med årets jakt har Stövarklubben bidragit med närmare 600.000 kronor till Barncancerfonden.
Det som egentligen var en rävjakt övergick till en rådjursjakt och en fälld guldbock.
Jägaren Karl-Johan Wilhelmsson skriver själv om sin minnesvärda jakt.
Patric Hebing hörde ljud från sin soptunna och trodde först att det kanske var en råtta därinne. Men då det försiktiga krafsandet övergick till ett rejält tumult insåg han att det istället handlade om ett vildsvin som satt fast inne i tunnan.
Ett varmt tack för er fina artikel om gamla jakthundar i Svensk Jakt nr 2/3 2020. Många skrattar när jag berättar om min hunds ålder och att han fortfarande är aktiv som jakthund. Fast om jag nämner facit, brukar de sluta skratta fort.
En klar septembermorgon rullar jag in på Emil Janssons garageuppfart. Solen har inte riktigt hunnit stiga upp och dimman ligger fortfarande tjock över betesvallarna. Emil har bjudit med mig när han ska pürscha råbock på marker i Närke. Samtidigt har han utlovat ett skådespel i form av kronbrunst, som är något utöver det vanliga.
En höstdag i slutet av oktober fick jag förmånen att följa med på en pulshöjande utbildningsjakt tillsammans med elever, jaktlärare från Torsta naturbruksgymnasium och inbjudna jägare, varav flera var mycket erfarna.
Den 14 december arrangerades en harjakt av Bräcke Norra viltvårdsområde tillsammans med Bräcke stövargille, Jämtland-Härjedalens stövarklubb och Östersund/Bräcke jaktvårdskrets.
Det ser kanske ut att vara en massa spår från renar eller annan tamboskap. Men ta en närmare titt så ser du att så inte är fallet. Det är i stället spår efter vad som kan vara Sveriges största vargflock i modern tid.
Jägarna på en mark söder om Linköping fick i helgen som gick vara med om något mycket ovanligt. En dovhind som fälldes hade ett dött fullgånget foster på väg ut.
En kapital kronhjort i pass är ovanligt i Jämtlands djupa skogar. Men ibland ler jaktgudinnan Diana över en jägare.
Efter att ha sparat stora älgtjurar med över tio taggar under septemberjakten under sex års tid, har Borgsjö Norra ÄSO i Västernorrland nu en stark stam av kapitala tjurar inom älgskötselområdet.
Henrik Namnieks satt med kamera i handen vid exakt rätt tillfälle för att fånga en kronhjort mitt i ett stort språng.
När de två stora dovhjortarna intrasslade i ett nystan av stängseltråd upptäcktes var första tanken att de måste skjutas för att slippa plågas till döds. Men utgången blev en helt annan.
2014 fällde Daniel Lilja, Alvik, en hanbjörn som mätte guld och i höst gjorde han det igen. På övertid skulle man kunna säga.
– Det var en dröm som gick i uppfyllelse. En sådan där grej man bara får vara med om en gång i livet.
Det säger jägaren Henrik Österdahl efter att han fällt en guldtjur för sin jämthundstik Natasha.
Jaktlaget finns i Vaggeryds kommun, söder om Jönköping och jakten 1938 var upphovet till det nuvarande jaktlaget. I det ingår 16 fastigheter och omfattar 2.213 hektar.
Jag tog jägarexamen för 20 år sedan, men då min pappa tog livet av sig med gevär för 15 år sedan så valde jag att lägga vapnen på hyllan. Jakt och skog var en stor del av pappa-dotter-relationen. Och utan honom försvann glöden och även möjligheten till att fortsätta.
Philip Forslars, 15 år, och bosatt i Gävle, fick ledigt från skolan för att jaga älg tillsammans med pappa Daniel.
Och tur var väl det. I pass kom en fin elvataggare som Philip fällde, hans första älg.
När jaktledaren på morgonen gick igenom förutsättningarna för dagens jakt uppfattade Emma Kronstrand hans instruktioner fel. Tur var det, för annars hade hon antagligen inte fått skjuta sin drömälg.