Det var i slutet av säsongen, på eftermiddag­en den 27 februari. Antonio hade med sig sin lärare Kenneth Schulze som guide.

– Det var spännande, men det gick trögt. Vi började på ett ställe där man visste att det brukade gå stora skovlar, men vi såg ­ingenting. Vi smög väl runt i nästan två timmar innan vi äntligen upptäckte några dovhjortar, berättar Antonio.

Här sköts de största dovhjortarna

Hjortarna, en grupp på 10–15 skovlar, upptäcktes cirka 500 meter bort så det blev en lång ansmygning för att komma i håll.

– Vi smög upp på ett berg ovanför fältet där de stod. Väl där kunde jag lägga mig ner och ta stöd och jag hade all tid i världen att leta reda på den största i gruppen och få ett bra skottläge.

– Det gick ju bra, men efteråt var jag lite i chock. Jag frågade Kenneth om han trodde att det var medalj, för det vore ju pinsamt att komma hem till skolan med något annat. Å andra sidan visste jag ju att det borde vara det eftersom Kenneth hade gett okej till att skjuta.

Victor fällde Skånes största dovtrofé

– Efter en stund ringde jag hem och sa stolt: ”Nu kommer det snart hem en stor dovtrofé”, men då ­avbröt Kenneth mig och sa ”Nej, det där är nog skolrekord så den får stanna på skolan till dess någon har skjutit en större”.

Södermanland är känt för sina fina dovhjortar och i Jägareförbundets trofédabas finns över 200 guldtroféer inmätta. Antonios trofé mätte 192,62 poäng och är därmed en av de 20 största i länet genom tiderna. Och visst var det skolrekord. Antonio får vänta ett tag med att få hem sin trofé.

Malou Kjellsson