Grundregeln kan man nog påstå vara att i första hand välja valp ur stora etablerade raser. Åtminstone om man själv är nybörjare på hund. Med ökad erfarenhet kan man våga sig på något mer ovanligt. Men ingen regel utan undantag naturligtvis. Utan att kunna vara hundraprocentigt heltäckande, har vi frågat ras- och specialklubbar varför en jägare ska välja just deras ras, eller raser.

Kolla upp jaktegenskaper

Många jakthundsraser är även populära sällskapsraser, i dem är det extra viktigt att titta på föräldrars och andra nära släktingars jaktliga förmåga. Vissa av dessa raser är uppdelade i jakttyp och utställningstyp. Det kan också finnas ”dual purpose”-varianter, som är lite både och. I sådana raser (till exempel labrador retriever, cocker- och engelsk springer spaniel) är det alltså extra viktigt att kontrollera föräldrarnas och övriga nära släktingars jaktegenskaper, för att inte bli besviken åt ena eller andra hållet.

”Söndagsjägaren” kanske inte ska välja en långdrivande jaktmaskin, lika lite som den som jagar ofta och mycket vill ha en hund med mer ”lagom” jaktegenskaper. För den senare räcker det förmodligen inte heller med en hund/hundras utan det finns behov av flera olika jakthundstyper och kanske flera hundar inom respektive typ.

Hundar är individer

Man måste också hålla i minnet att hundar är individer, precis som jägarna som ska jaga med dem. Man kan inte dra alla hundar i en ras över en kam. I dag fungerar många älghundar även som vildsvinshundar, grythundar (terrier) används som stöthundar, och så vidare. Ibland är det snarare så att jägarens intresse vad gäller typ av jakt och viltslag får forma hunden. Inom rimlighetens gränser naturligtvis. Det är svårt att jaga i gryt med en större typ av hund. Eller jaga rovvilt med en mild spaniel eller retriever.

Registreringsstatistiken kan ge en fingervisning om i vilka raser det kan vara lätt respektive svårt att få tag på en valp. Det kan vara något helt annat i andra länder, men nackdelen med import är att en valp hinner bli minst 15 veckor innan den får komma till Sverige, förutom från Norge.

Matnyttig information

På Svenska Kennelklubbens hemsida finns länkar till alla ras- och specialklubbar. Många jakthundklubbar har ärlig och upplysande information om sina respektive raser.

På skk.se kan man också hitta en länk till varje RAS-dokument. Det är klubbarnas egna dokument med rasspecifika avelsstrategier. Där redovisas rasens historik, det aktuella läget för rasen vad gäller populationsutveckling, jaktprov, mentalitet och hälsa och det sätts mål för de kommande åren.

I RAS-dokumenten finns mycket matnyttig information att hämta för den som planerar valpköp.

Länkarna du behöver

Här nedan följer kortfattad information om olika raser och rastyper. Plus alla länkar du behöver för att läsa vidare.

WACHTELHUND

Jaktprovsverksamheten är viktig för avelsarbetet. I unghundsklass bedöms bland annat drevskall, spårvilja, skogssök och skottreaktion. I öppen klass provas huvudsakligen sök- och drevförmåga i skog, samt apportering på land och i vatten. Rasklubben har också ett speciellt skogsjaktprov och ett vildsvinsprov på frilevande vildsvin. (Källa skk.se.)

Registrerade hundar 2019 respektive (2014): 423 (375)

Wachtelhundklubben

RAS

Ungefär hälften av alla registrerade wachtelhundar startar på jaktprov i unghundsklass. Däremot är det en ganska låg andel som startar i öppen klass och på skogsprov och vildsvinsprov. Klubben arbetar för att fler hundar ska startas på dessa prov och mentalbeskrivning.

• Läs vad Wachtelhundklubben skriver om sin ras

BORDERTERRIER

En borderterrier är en glad kompis med ganska stort aktivitetsbehov. Den älskar människor och passar bra i barnfamiljer. Rasen är kontaktvillig och har lätt att lära sig saker och trivs när den får använda sitt huvud. (Källa skk.se)

Svenska Terrierklubben är specialklubb för alla terrierraser.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014): 421 (415)

Borderterriersällskapet

RAS

Enligt rasklubben har intresset för att meritera avelsdjur och andra borderterrier i gryt ökat väsentligt sedan 1990-talet. Borderterrierns popularitet som stötande/kortdrivande hund har inte betytt nämnvärt för avelsurvalet, vilket inte heller anses önskvärt med hänvisning till rasstandarden, som säger att borderterriern är i allt väsentligt en grythund.

TYSK JAKTTERRIER

En mångsidig jakthund som används framförallt till jakt på vildsvin och som gryt- och eftersökshund. Den används också som kortdrivare på klövvilt samt som apportör. (Källa skk.se.)

Registrerade hundar 2019 respektive (2014): 184 (262)

Tysk Jaktterrier Klubb

RAS

Klubbens mål är att tysk jaktterrier även i framtiden ska vara en allround, skalldrivande, grytskarp jakthund med stor vattenpassion, anpassad för jakt både ovan och under jord. 

PARSON RUSSELL TERRIER

En parson russell terrier ska ge ett arbetsdugligt intryck. Den används till jakt under jord på räv och grävling samt som stötande och kortdrivande hund. (Källa skk.se.)

Registrerade hundar 2019 respektive (2014): 60 (99)

Svenska Parson Russell Terrier Klubben

RAS

Klubben vill öka antalet genomförda grytprov under den närmaste femårsperioden, men har svårt att nämna en exakt siffra då reglerna för grytproven är under förändring.

TAX

Det är framför allt strävhårig normaltax och korthårig normaltax som används i jakt, främst som långsamt drivande hundar på rådjur och annat klövvilt, men också i gryt som är taxens ursprungliga användning. Andra av de nio varianterna används främst till viltspår, som är den klart dominerande provverksamheten i klubben.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Korthårig normaltax 234 (270)

Strävhårig normaltax 627 (662)

Svenska Taxklubben

RAS

Taxklubben vill bevara och utveckla rasens jaktliga egenskaper med hänsyn till nya viltarter och jaktformer, öka andelen hundar som startar på jaktprov och skapa regelverk som rätt beskriver hundarnas egenskaper. Senaste ras visar att i princip ingen skillnad ses mellan korthårig och strävhårig normaltax vad gäller jaktprovsresultat.

• Läs vad Taxklubben skriver om sin ras

DREVER

Drevern är en långsamt drivande hund, den anses närmast som en självklarhet för rådjursjakt men är också en uppskattad har- och rävhund. I allt väsentligt ska den vara byggd för sitt ändamål, det vill säga drevjakt. (Källa skk.se.)

Registrerade hundar 2019 respektive (2014): 759 (530)

Svenska Dreverklubben

RAS

Drevern har haft en kraftig och stadig ökning av andelen pristagare på jaktprov från slutet av 1960-talet fram till våra dagar. De knappt tio procent som inte går till pris vet klubben inte så mycket om, men tror att faktorer som inte beror på hunden är en del av svaret. Man vill identifiera de hundar som har dålig jaktlust så att de inte används i avel.

• Läs vad Dreverklubben skriver om sin ras

BEAGLE

Beagle är en drivande hund som används för jakt på hare, rådjur, hjort och räv. I ursprungslandet Storbritannien användes den förr som packhund. (Källa skk.se)

Registrerade hundar 2019 respektive (2014): 383 (271)

Svenska Beagleklubben

RAS

För avelsutbytet begränsas klubbens kunskap om hundars jaktliga förmåga av att drevprov enligt likartade regler endast arrangeras i Sverige, Finland och Norge. Flera beaglar importerade från andra länder har dock visat sig kunna prestera bra på svenska drevprov.

• Läs vad Beagleklubben skriver om sin ras

BASSETAR

Basset fauve de bretagne och petit basset griffon vendéen, populärt kallade fauve respektive petit, är franska raser och de bassetraser som används mest i jakt i Sverige. De är precis som beaglen ursprungligen packhundar, men används här som ensamdrivande jakthundar efter rådjur, hjort med flera viltslag.

Men det finns fler bassetraser!

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Basset artésien normand 20 (28)

Basset fauve de bretagne 156 (129)

Petit basset griffon vendéen 163 (179)

Grand basset griffon vendéen 27 (24)

Basset hound 76 (80)

Svenska Bassetklubben

Svenska Basset Fauve Klubben

RAS

Svenska Petit Basset Griffon Vendéen Klubben

RAS

Basset Artésien Normand Klubben

RAS

• Läs vad Bassetklubben skriver om sina raser

STÖVARE

Stövare används som drivande hundar efter främst hare och räv, men också annat rovvilt som lo. Det finns fyra svenska stövarraser: hamiltonstövare, schillerstövare, smålandsstövare och gotlandsstövare. Finsk stövare är dock den stövarras som är vanligast i Sverige. Det finns också tre norska stövarraser, dunker-, hygen- och haldenstövare, ett par ryska stövarraser, fyra schweiziska raser och ytterligare några inom Svenska Stövarklubbens hank och stör, till exempel american foxhound och treeing walker coonhound.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Finsk stövare 367 (315)

Hamiltonstövare 237 (205)

Schillerstövare 79 (87)

Smålandsstövare 54 (70)

Gotlandsstövare 12 (1)

American foxhound 11 (10)

Anglo-russkaja gontjaja 1 (0)

Russkaja gontjaja 2 (22)

Dunkerstövare 3 (0)

Schweiziska stövare/luzerner 19 (27)

Långt ifrån alla har rasklubbar, men de mest etablerade raserna har förstås en egen klubb:

Svenska Hamiltonstövareföreningen

Svenska Schillerstövareföreningen

Smålandsstövarföreningen

Gotlandsstövarföreningen

Svenska Finsktövareföreningen

Svenska Luzernerringen

Dessa raser har ett gemensamt RAS-dokument.

Förenklade RAS-dokument finns även för:

Anglo-russkaja gontjaja

Dunkerstövare

Haldenstövare

Hygenstövare

Istarski kratkodlaki gonic

Russkaja gontjaja

Schweiziska stövare berner

Schweiziska stövare jura

Schweiziska stövare schwyzer

VILDSVINSHUNDAR

I takt med att vildsvinen har ökat i antal och spridit sig över landet, har intresset för specialiserade jakthundar också ökat.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Black and tan coonhound 2 (0)
Bluetick coonhound 0 (4)
Bosanski ostrodlaki gonic-barak 11 (15)
Gonczy polski 48 (15)
Grand griffon vendéen 0 (2)
Griffon fauve de bretagne 10 (33)
Griffon nivernais 9 (10)
Plott 64 (66)
Posavski gonic 17 (21)
Slovenský kopov 54 (61)

Svenska specialklubben för drivande vildsvinshundar har ansvar för tio raser.

De flesta av dessa har egna klubbar:

Svenska Griffon Fauve de Bretagne klubben

RAS

Svenska Griffon Nivernais Klubben

RAS

Svenska Plotthundklubben

RAS

Svenska Posavski Gonic Klubben

RAS

Svenska Slovenský Kopovklubben

RAS

• Läs vad Kopovklubben skriver om sin ras

Svenska Bosniska Barak Klubben

RAS

Svenska Rasklubben för Gonczy Polski

RAS

Svenska rasklubben för övriga vildsvinshundar (bluetick connhound, grand griffon vendeén, black and tan coonhound)

Gemensamt för dessa raser är att de är relativt nya i Sverige och har tagits hit för att jaga vildsvin. De kan också ha stort intresse för annat vilt. Det finns ännu inte RAS-dokument för raserna i klubben för övriga vildsvinshundar. 

VILTSPÅRHUNDAR

Den hannoveranska viltspårhunden härstammar i så gott som oförändrat skick från den tidiga medeltidens så kallade ledhund (från tyskans Leithund). Det var en hund av bracktyp som, förd i lina, spårade vilt. Rasen används huvudsakligen vid eftersök på skadat klövvilt. Om det skadade viltet flyr undan ska hunden kunna förfölja och ställa det.

Användningsområdet är det samma för bayersk viltspårhund, som utvecklades där man behövde en lättare eftersökshund som kunde ta sig fram i svårare bergsterräng.

Alpländaren slutligen, är mindre specialiserad och används förutom som eftersökshund även som kortdrivare på hare, räv och rådjur i Sverige. Den är också användbar vid jakt på vildsvin. (Källa skk.se)

På senare tid har även viltspårhundarna börjat användas som vildsvinshundar av en del jägare.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Alpenländische dachsbracke 145 (95)

Hannoveransk viltspårhund 11 (4)

Bayersk viltspårhund 35 (68)

Adb-klubben

RAS

Hannoveransk viltspårhund (Schweisshundklubben)

RAS

Bayersk viltspårhund (Schweisshundklubben)

RAS

TRÄDSKÄLLARE

Både ”nobsen” och den finska spetsen används huvudsakligen vid fågeljakt, där de söker upp och markerar träande fågel. Men de har traditionellt använts även vid andra typer av jakt och kan till och med ställa älg.

De har gemensam klubb – Specialklubben för skällande fågelhundar.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Norrbottenspets 185 (142)

Finsk spets 219 (197)

Norrbottenspets

RAS

Finsk spets

RAS

• Läs vad specialklubben skriver om sina raser

ÄLGHUNDAR

Svenska Älghundklubben är specialklubb för samtliga älghundraser i landet, men nästan alla har också egna rasklubbar. Flera av raserna, framför allt karelsk björnhund och lajkorna, används även till jakt på björn och annat rovvilt. Vildsvinsjakt är ett annat användningsområde en del hundar inom Älghundklubbens raser, vilket har setts som kontroversiellt. Nu för tiden finns det dock till och med möjlighet till jaktprov och jaktchampionat på vildsvin för till exempel jämthund.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Jämthund 1.684 (2.135)

Karelsk björnhund 100 (149)

Norsk älghund grå 532 (715)

Norsk älghund svart 29 (26)

Hälleforshund 62 (87)

Svensk vit älghund 34 (66)

Rysk-europeisk lajka 18 (12)

Västsibirisk lajka 56 (52)

Östsibirisk lajka 199 (265)

Jämthundklubben

RAS

Karelsk björnhund

RAS

Norsk älghund, grå (Gråhundklubben)

RAS

Norsk älghund, svart

RAS

Hälleforshund

RAS

• Läs vad hälleforsarnas rasklubb skriver

Svensk vit älghund

RAS

• Läs vad rasklubben skriver om svensk vit älghund

Rysk europeisk lajka

RAS

Västsibirisk lajka

RAS

Östsibirisk lajka

RAS

STÅENDE FÅGELHUNDAR

Här skiljer man mellan brittiska och kontinentala raser. Generellt är de brittiska specialister och kontinentala bredare i sina jaktliga egenskaper. För de brittiska raserna finns en övergripande organisation, Fågelhundklubbarnas arbetsutskott, FA. Utöver Svenska vorstehklubben, för några av de kontinentala raserna, finns även SKF, Specialklubb för kontinentala fågelhundar.

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Pointer 172 (122)

Engelsk setter 139 (167)

Gordonsetter 57 (113)

Irländsk röd setter 258 (289)

Breton 129 (74)

Korthårig vorsteh 252 (241)

Strävhårig vorsteh 249 (200)

Vizsla korthårig 49 (37)

Weimaraner korthårig 77 (75)

Kleiner münsterländer 233 (110)

Gammel dansk hönsehund 13 (12)

Pointerklubben

RAS

Engelsk setter

RAS

Gordonsetter

RAS

Irländsk röd setter

RAS

Korthårig vorsteh

RAS

Strävhårig vorsteh

RAS

Kleiner münsterländer

RAS

Ungersk viszla

RAS

Weimaraner

RAS

Breton

RAS

Gammel dansk hönsehund

RAS

STÖTANDE OCH APPORTERANDE HUNDAR

Svenska spaniel- och retrieverklubben är specialklubb för dessa raser. Här kan skillnaderna vara stora, både utseende- och egenskapsmässigt, mellan jakt- och utställningsvarianterna.

• Läs vad specialklubben skriver

Registrerade hundar 2019 respektive (2014):

Cocker spaniel 998 (957)

Engelsk springer spaniel 507 (521)

Labrador retriever 2.920 (2.232)

Golden retriever 1.953 (1.897)

Flatcoated retriever 880 (654)

Curlycoated retriever 48 (26)

Chesapeake bay retriever 21 (8)

Nova scotia duck tolling retriever 298 (388)

Cockerklubben

RAS

Springerklubben

RAS

Labradorklubben

RAS

Goldenklubben

RAS

Flatcoated retriever-klubben

RAS

Curly coated retriever

RAS

Chesapeake bay retriever

RAS

Nova scotia duck tolling retriever

RAS