Jaktens värde kan jämföras med vad skogsnäringen anser att viltskadorna kostar årligen, nämligen 85 miljoner kronor. Jämförelsen görs inte av forskarna utan av Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen.
Det är dags att lagstiftningen börjar se på jakten som en areell näring. Som det är nu har inte skogsägaren laglig möjlighet att avsätta hela eller delar av sin mark för jaktproduktion, säger Hans von Essen i en kommentar till de nya resultaten.
Mattssons studie är en uppföljning av en nästan identisk undersökning som han gjorde för 20 år sedan. Värdet på jakten har sedan dess stigit med ungefär 700 miljoner kronor omräknat till 2006 års penningvärde.
Bakgrunden till studien är också att det råder konkurrens inom området naturresurser, en konflikt mellan virke och älg .
Studien har finansierats av Naturvårdsverket genom programmet Adaptiv förvaltning av vilt och fisk och Friluftsliv i förändring, samt av Jägareförbundet genom forskningstjugan. Slumpmässigt har 4 900 personer utvalts för en brevundersökning, 2 500 av dessa genom jaktkortsregistret. Den totala svarsfrekvensen är 71 procent.
Det är en mycket hög svarsfrekvens för en brevundersökning, och det beror säkert på att frågorna berör ett område som engagerar. De som svarar är också experter på sin egen jakt, kommenterar Leif Mattsson.
Enligt jaktkortsregistret finns den största delen av jägarna söderut i landet, 71 procent finns i Götaland och Svealand. I södra Norrland finns 14 procent och i norra Norrland 15 procent. Andelen har minskat i de nordliga delarna med en procentenhet vardera jämfört med hur det såg ut för 20 år sedan.
Men man ska komma ihåg att jägarnas andel av befolkningen är betydligt högre i norr än i söder.
De allra flesta jägarna jagar älg. I södra Norrland jagar 94 procent av jägarna älg, medan 85 procent av jägarna i norra Norrland jagar älg.
I Svealand jagar 90 procent älg och i Götaland 86 procent. Men jägarna jagar också annat vilt och de gör det i högre grad än för 20 år sedan.
Man kan säga att jakten i Sverige har breddats, säger Leif Mattsson.
Trots att antalet jägare har minskat, lägger de kvarvarande ner mer tid på jakt. Totalt 7 miljoner dagar jagas det jämfört med sex miljoner för 20 år sedan.
Älg, rådjur och hare står nu som för 20 år sedan för den mesta jakttiden. Men på fjärde plats kommer räv och grävling.
För 20 år sedan härjade rävskabben, och rävjakten fanns inte alls med på topplistan, säger Leif Mattsson.
Kråkfåglar kommer femma och skogsfågel sexa följt av vildsvin på sjunde plats och därefter dovhjort. Detta är nationella siffror. Fördelat på regioner ser det annorlunda ut. Vildsvin och dovhjort finns ju knappast alls norr om Dalälven, och skogsfågel jagas knappast alls i Götaland.
Framöver ska vi analysera de regionala skillnaderna mer, och vi ska titta särskilt på vad de nya viltarterna, vildsvin, dovhjort och kronhjort betyder, lovar Leif Mattsson.
Jag kan också nämna att medelåldern bland jägarna inte har ökat nämnvärt på 20 år.
Jaktens betydelse för hälsan håller en forskare på att titta särkilt på, så det kommer mer resultat om det längre fram.
Bertil Lundvik

Jägarna lägger över 11 000 kronor på jakt
Jaktintresset verkar ha ökat i landet under de senaste 20 åren. 1986 spenderade jägaren 20 dagar om året i skogen, 2006 hade dagarna i skogen ökat till 26 dagar. Jägarna lägger också ner mer pengar på sitt intresse än för 20 år sedan.

Ändå skulle väldigt många jägare vilja ägna sig ännu mer åt jakt. 69 procent skulle vilja jaga mer än idag. En tredjedel av alla jägare skulle till och med vilja jaga betydligt mer än idag.
Värdet av jakten för den enskilda jägaren har omräknat till 2006 års penningvärde ökat med cirka 3 000 kronor, från 8 165 kronor till 11 192 kronor. I detta värde ligger jaktkostnaden, alltså vad jägaren lägger ut om året för arrende, utrustning, ammunition med mera. Jaktkostnaden uppgår i genomsnitt till 7 175 kronor, men det finns regionala skillnader. I norra Norrland är jaktkostnaden således bara 5 138 kronor.
Till detta lägger forskarna ett nettojaktvärde, alltså en skattning som de svarande får göra av vad jakten är värd för dem.
Nettovärden finns inom många områden i samhället.
Det finns i sjukvården inte minst, där det ju ligger ett stort värde för den sjuke i att bli frisk, långt över den patientavgift man betalar, och det finns inom allemansrätten, påpekade Leif Mattsson under sitt föredrag.
Att det finns ett nettovärde betyder inte att markägarna kan höja priset på jakt menade Leif Mattsson.
För 20 år sedan var det flera skogsbolag som passade på att höja sina arrenden och man hänvisade till min studie. Men det finns inget stöd för ett sådant resonemang i de här siffrorna, underströk Leif Mattsson.
Ställd inför ödet att jakten skulle bli dyrare, skulle jägaren välja att hellre göra något annat.
Jägarna är heller inte beredda att resa särskilt mycket för att få jaga mer. Det är de höga arrendepriserna i närheten av befolkningstäta områden ett tecken på, menade Leif Mattsson.
Vad får då jägaren tillbaka? Jo, han får förstås viltkött. Värdet uppskattas av jägarna själva till nära 4 000 kronor per år. Mest köttvärde får jägarna i södra Norrland, 5 508 kronor, de övriga landsdelarna ligger mellan 3 000 och 3 800 kronor. Resten av värdet upp till 11 192 kronor består då av rekreationsvärdet.
Att det blir så högt i södra Norrland beror på att man där jagar mycket älg, och fortfarande får ganska mycket kött, sa Leif Mattsson.
Här finns enorma regionala skillnader. Rekreationsvärdet är för jägarna i Götaland (8 648 kronor) nästan dubbelt så stort som för jägarna i norra Norrland (4 606 kronor).
I södra Norrland utgör köttvärdet 52 procent och rekreationsvärdet 5 122 kronor alltså 48 procent.
Här värderade jägarna för 20 år sedan köttets kilopris rätt lågt.
För där fick man 70-80 kilo per jägare, och det var mer än man konsumerade. Nu har man nog börjat värdera köttet högre.
Totalt sett för landet har köttvärdets andel av bruttojaktvärdet ökat något från 33 till 36 procent, och rekreationsvärdet minskat. Detta trots att jägarna får mindre kött med sig hem från jakten nu är för 20 år sedan. Då blev det i snitt 57 kilo, nu blev det 54.
Vad jaktvärdet är för olika typer av jakt varierar också mycket. En älgjaktsdag värderas till 550 kronor och en dag med skogsfågeljakt värderas nästan lika högt. Harjakten däremot värderas till 330 kronor och vildsvinsjakt till 310 kronor och kråkfågeljakt värderas bara till 90 kronor.
Att jaktvärdet har ökat så mycket trots att älgstammen minskat, det är det mest överraskande resultatet i den studie som Leif Mattsson, Mattias Boman och Göran Ericsson gjort. Den värderingen gör Leif Mattsson själv.
Bertil Lundvik