Stefan Holgersson har skrivit en rapport om strukturella problem inom polisen. Foto: Privat

Rapporten ”Ursäkta, vi är faktiskt POLISEN och står över lagen!” är skriven av Stefan Holgersson som själv är polis. Han är dessutom professor i polisvetenskap vid Polishögskolan i Oslo och docent i utveckling av informationssystem vid Linköpings universitet.

Han skriver att flera befattningshavare inom polisen, även höga chefer, är mycket frustrerade över att vikten av att följa lagar och regler har minskat inom polisorganisationen.

”Man måste kunna lyfta de känsliga sakerna.”

Av rapporten framgår att det inom polisen finns en utbredd inställning att myndigheten inte behöver rätta sig efter lagen. Det återspeglas i många sammanhang, exempelvis när någon begär att få ta del av allmänna handlingar och i vapenlicensärenden.

– Jag brinner för att det ska bli en bra polis. Det finns många bra saker också inom myndigheten, men om man ska få en förändring måste man kunna lyfta de känsliga sakerna. Jag tror att det går att få en förändring när fler ser att det finns strukturella problem, säger Stefan Holgersson till Svensk Jakt.

I skymundan

Grundläggande principer i regeringsformen har hamnat i skymundan, såsom vikten av att iaktta opartiskhet och saklighet, hävdar Stefan Holgersson.

Polismyndighetens sätt att hantera ansökningar om vapenlicenser är ett exempel på detta. Tillgängligt datamaterial hade räckt till att skriva en omfattande separat rapport enbart om polisens sätt att hantera dessa, anser Holgersson.

Han skriver att det finns åtskilliga fall där personer som sökt vapenlicens inte uppfattar att Polismyndigheten följt likabehandlingsprincipen och/eller objektivitetsprincipen.

Så kan det gå till

En person sökte vapenlicens för en Benelli MR1 som är ett halvautomatiskt kulvapen. Han visste att det var andra som fått licens för denna vapentyp och att Naturvårdsverket yttrat sig att det aktuella vapnet uppfyller deras kriterier för att vara ett jaktvapen.

Frågan om licens för detta vapen hade också varit uppe i Kammarrätten i Stockholm och i Förvaltningsrätten i Karlstad. Båda fallen resulterade i att polisen beviljade vapenlicenser. Den sökande utgick därför från att han skulle få licens för en Benelli MR1. Han fick dock avslag på sin ansökan.

Mannen överklagade Polismyndighetens beslut som till slut resulterade i att Kammarrätten i Göteborg gick på Polismyndighetens framförda argument, att vapnet inte var lämpat för jakt utifrån samhälleliga skyddsintressen.

Ett 40-tal personer, varav 18 efter bildandet av den nya Polismyndigheten, har fått vapenlicens för denna typ av halvautomatiskt kulvapen. Av dessa är det tio som har fått vapenlicens beviljad av Polismyndigheten efter att den sökande fick sitt avslagsbeslut. Ett sådant agerande från Polismyndighetens sida är inte förenligt med likabehandlingsprincipen.

Väntade inte

I samband med att Polismyndigheten formulerade sitt första avslagsbeslut till den sökande skulle Naturvårdsverket inom kort komma med ett nytt mer preciserat yttrande gällande Benelli MR1. Det var Polismyndigheten som begärt yttrandet. Polismyndigheten valde emellertid att inte invänta detta.

Det är Naturvårdsverket som är bemyndigad att bedöma huruvida ett vapen är lämpat för jakt eller ej. Att Polismyndigheten inte inväntade det preciserande yttrandet från Naturvårdsverket kan uppfattas som märkligt, anser Stefan Holgersson.

Yttrandet från Naturvårdsverket om den aktuella vapenmodellen kom två veckor efter att Polismyndigheten formulerat sitt avslagsbeslut till den sökande. Naturvårdsverket konstaterade då att Benelli MR1 ska anses vara ett jaktvapen.

”Attans…”

Beslutet vidarebefordrades av en jurist inom Polismyndigheten till tio andra personer inom myndigheten. Som enda kommentar i mailet står det ”Attans…”.

Fem dagar senare skickade ansvarig i vapenfrågor på Polismyndighetens enhet för förvaltningsrätt ut ett E-post till ett stort antal befattningshavare i Polismyndigheten. Trots Naturvårdsverkets yttrande tydliggjorde han att Polismyndighetens ståndpunkt är att Benelli MR1 inte är lämplig för sitt ändamål.

Handläggningstiderna

Även de på många håll långa handläggningstiderna för vapenlicenser tas upp i rapporten. Stefan Holgersson drar en parallell till situationen i en kassa i en butik. Tillfälliga belastningstoppar kan göra att kötiden ökar, men det finns en ambition att avsätta resurser och organisera arbetet i butiken för att omgående kunna hantera belastningstopparna.

Det framgår tydligt att Polismyndigheten har ett annat förhållningssätt. Man väljer inte att organisera arbetet så att man med någon veckas varsel kan hantera en ökad ansökningsmängd, skriver han.

Holgersson ifrågasätter även om det verkligen är polisen som ska sköta denna hantering, liksom till exempel att utfärda pass. Om myndigheten lämnade över dessa verksamheter till någon annan, skulle det leda till att man bättre kunde koncentrera sig på brottsbekämpningen, anser han.

Slutkläm

Stefan Holgersson slutkläm i rapporten är att det finns en tendens inom Polisorganisationen att peka nedåt i organisationen när något är

fel och behöver förändras. Men att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att åstadkomma en förändrad organisationskultur om förändringar inte genomförs i toppen.

”Kanske inte så bra för karriären.”

Han är själv fortfarande placerad, trots 25 år i yrket, i sin ursprungliga tjänst och har fått veta att han är dålig på muntlig och skriftlig kommunikation.
– Ett antal personer inom polisen har peppat mig att skriva om de strukturella problemen och godtyckligheten att polisen säger vad den vill och tycker vad den vill.

– Men det är kanske inte så bra för karriären, säger Stefan Holgersson.