Debatt: ”Äbin är sämre än att se framtiden i en kristallkula”

Tyvärr är Äbin inte ens ett trubbigt verktyg, utan skapar en större gissningslek än att se framtiden i en kristallkula.

Jag har jagat älg sedan 1968, haft egen skog och jordbruk, och varit mycket aktiv inom jakt, hunduppfödning och som eftersöksjägare. 

Jag har deltagit i älgförvaltningen genom att räkna betesskador varje år, och samtalat med skogsbolag och länsstyrelse om älgstammens utveckling.

Fel information

Dagens problem är att inventeringsmetoden Äbin ger felaktig information när avverkningarna blir större och större. Efter markberedning planteras till och med tall där det aldrig tidigare vuxit tall. 

Det kan knappast vara en nyhet att stora nyplanterade föryngringsytor med tall blir ett godistorg för viltet, till ungskogen växt ur beteshöjd. Därefter söker sig viltet till nästa godistorg.

Körskador och felplanering

Det som är än mer sorgligt med Äbin och att det endast är viltets bete som uppmärksammas är att skogsbrukets andra problem inte debatteras. 

Till exempel körskador i gallringar, felplanerade avverkningar som gör att stående skog blåser ner, virke som inte hämtas utan blir liggande efter väg och i skogen samt allt virke som går åt för att bygga skotarvägar i avverkningsområden.

Skogens skötsel

Skogsbolagen borde använda sig av självföryngring i mycket högre grad än vad som nu är fallet. Den är i stort sett gratis, ger en mängd plantor och därmed fler möjliga huvudstammar efter röjning och i slutänden ett högre ekonomiskt utbyte än planterad skog.

Annat som skogsägare borde ta sig en funderare på är hur de ska sköta den växande skogen för att kunna leverera maximalt värde till industrin. 

Då är det inte Äbins resultat som är det viktigaste, utan hur skogen sköts, vald modell för avverkning, rätt anlitade entreprenörer, skotarvägar, uppsamling av virke och grot, med mera.

Sedan vet de flesta att en toppbetad planta eller ett betat träd inte är helt värdelöst heller, men i Äbin får det bara minuspoäng.

Andra metoder

Avslutningsvis saknar jag andra åtgärder för att minska älgskador, för sådana finns trots allt. Som att lämna fröställningar, spara löv, inte ta upp onödigt stora hyggen, låt skog växa och vara orörd i våtmarkernas kantzoner.

Planera för att ha älg i stället för att räkna betesskador utifrån Äbin. Utveckla de skogsbrukets erfarenheter som gjordes under älgexplosionen. Problemen med älg kontra tallungskog är desamma nu som då.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
  • Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
    Exempel:
    Fransbygdens jaktvårdsförening
    genom ordförande Kalle Karlsson

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget