Skogsbolag driver på för högre avskjutningar.

Jägare vägrar jaga.

Förvaltande myndigheter står med en begränsad verktygslåda att agera.

Det stormar inom älgförvaltningen, och nu tornar det upp sig till ett skyttegravskrig, enligt landsbygdsminister Peter Kullgren.

Han är tydligt med att det regelverk som finns nu är det som gäller, men att det behövs åtgärder. Något han hoppas ska kunna komma utifrån det planerade uppföljande mötet mellan de olika parterna i förvaltningen.

Yttersta nivå

– Vi har haft ett möte innan sommaren och har ett inbokat nu, med både jägar- och skogsägarintressena. Det här andra mötet, som kommer att ske den 14 november, är på yttersta toppnivå från de här intressena och min uppmaning är att nu får vi komma till sans, säger Peter Kullgren i en intervju med Svensk Jakt.

– Nu gäller det att ni pratar ihop er och att vi kommer framåt. För jag tror inte en sekund på att något perspektiv gynnas av det här skyttegravskriget. Det tjänar inte älgen på. Det tjänar inte skogen på. Det gäller att man tar sig i kragen och kommer överens, säger Kullgren med adress jägare och skogsfolk.

Ser behov

Landsbygdsmintern vill inte, och säger att han i sin ministerroll inte kan, diskutera specifika händelser. Däremot ser han ett behov av att de olika parterna skapar sig en gemensam verklighetsbild.

– Regeringen har inget förslag på bordet om att ändra älgförvaltningsmodellen, men som jag sagt tidigare vill jag att parterna i det här ska komma överens. Men gör man inte det, då återstår att politiken kommer överens. Och jag tror inte att någon vill att politiken ska ha långa fingrar i det här.

– Jag tror att vi kommer att få andra problem om vi inte har ett regionalt, lokalt system för älgförvaltningen. Jag tycker att det i grunden är väldigt bra, men då kan vi inte ha de här skyttegravarna som vi har nu, säger han.

Den senaste tiden har det rapporterats om myndigheterna som fattar beslut, men att besluten inte följs. Vad säger du om att myndighetsbeslut inte efterlevs?

– Det är självklart i grunden att beslut ska följas, men jag vet också att det är processer i det här, så även om jag skulle vilja så får jag inte uttala mig om pågående processer i enskilda fall. Så det blir svårt för mig att utveckla det något mer.

På frågan om hur landsbygdsministern anser att älgförvaltningen fungerar över lag, svarar han:

– Vi kan konstatera att älgstammen har minskat under ett antal år, det har dock inte skogsskadorna gjort. Jag tror att det är viktigt att man breddar perspektivet och ser på olika orsakssamband till det. Det är viktigt för mig att vi ska ha kvar en livskraftig älgstam i skogen, det är viktigt för mig att vi gör det vi kan för att vi ska minska skadorna på skogen också. Men här måste vi hitta en balans, och de bästa att göra det är ingående parter. Men i sak så har inget förändrats sedan det förra mötet.

Verktygslös myndighet

Den senaste tiden har Svensk Jakt rapporterat om fall där länsstyrelsens beslutade planer inte efterlevs. Länsstyrelserna menar sig inte ha verktyg att kunna agera, annat än att vid flera överträdelser kunna upplösa älgskötselområdena.

Det finns länsstyrelser som känner sig verktygslösa i de här frågorna och kan bara se på, alternativt någon gång avregistrera älgskötselområden. Hur ser du på den situationen för de statliga myndigheterna?

– Det är svårt att uttala sig. Jag har inte pratat med dem så det blir andra- och tredjehandsuppgifter, men det är klart att om myndigheter inte upplever att har de verktyg man behöver så vet de myndigheterna exakt hur man ska gå till väga för att föreslå regering hur man vill se över regelverket. Det förutsätter jag att de myndigheter som upplever att de har brister i sina regelverk också gör.

Innebär det här att förvaltningssystemet är urholkat?

– Vi har den förvaltningsmodell vi har tills vi har en annan. Jag har sagt att jag utesluter inga åtgärder för det här, men mitt primära mål är att de som är direkt berörda, både jägar- och skogsintressena, kommer till sans och att man kan enas om något. Det är det absolut bästa för alla inblandade parter. Det hoppas jag att den process som är inledd ska leda till, säger Peter Kullgren.

Nationell modell

Tidigare har Svensk Jakt skrivit om den forskningsrapport som beställts av Naturvårdsverket, där det slås fast att sambandet mellan älgstammens storlek och mängden betesskador inte helt följer varandra. Att taket för betesskador inte går att nå, utom i undantagsfall, utan att älgen utrotas.

Utöver detta säger länsstyrelser och Naturvårdsverket att det är den nationella beräkningsmodellen Lst-Moose som ska användas för att beräkna förvaltningen av älgstammen.

Om inte det följs inom förvaltningen, vad ska förvaltningen då bygga på?

– Nu är du väldigt, väldigt långt inne i detaljer som jag tror att det skulle vara ytterst olämpligt att jag diskuterar i detalj. Som sagt, mitt ansvar är att vi både ska ha älgar i skogen, att vi ska ha begränsade skogsskador, att vi har en balans mellan fodertillgång och viltstammar, att vi kommer framåt i den här frågan. I övrigt så blir det väldigt detaljerat och risk att man landar fel.

– Det är just därför vi har en regionaliserad, lokal älgförvaltning för den måste kunna vara adaptiv beroende på hur det ser ut – av en mängd olika orsaker med trafikskador, rovdjurstäthet, älgstammens storlek, skogsskador och så vidare. Jag tror att det är bäst att jag håller mig där.

Om man lyfter frågan, så den inte är så detaljerad. Vad ska förvaltningen bygga på?

– Lagt kort ligger, än så länge. Jag har inga besked i dag, vad gäller att vi ska ändra någon grund över huvud taget. Men som sagt, jag utesluter heller ingenting. Men det beror ju på om man kan gräva ner stridsyxorna och arbeta konstruktivt framåt. Det hoppas jag att man ska kunna göra. Det arbetat har vi ju inlett med en första träff, där en del av det mötet gick åt till att vi ser till att vi har en gemensam verklighetsuppfattning.

– Pratar man i olika verklighetssfärer så är det oerhört svårt att komma överens. Grunden är såklart central för om man ska kunna leda en diskussion framåt. Jag hoppas att vi kommit förbi det nu och att vi kan fokusera på vad vi praktiskt behöver göra. Behöver vi förändringar? Är de då regelverksmässiga? Är det attitydmässiga förändringar som krävs? Ska vi tillföra något perspektiv, och hur kommer vi framåt?

Är din uppfattning att älgjaktsystemet behöver ses över, eller inte?

– Det utesluter jag inte, men säger heller inte att vi ska göra det. Allra bäst vore det om man kommer till en överenskommelse mellan de här intressena, som sedan följs utan att vi behöver göra omfattande förändringar. Men som sagt, kommer man inte överens behöver vi göra en bedömning från politikens sida vad som ska gälla. Då är det klart att man inte kan utesluta några förändringar, varken strukturella eller regelmässiga, svarar landsbygdsministern.

Hur lång tid har parterna på sig att komma överens?

– Jag har inte satt något datum för när parterna ska komma överens. Vi hade ett möte innan sommaren och kommer att ha ett om två veckor, en till sittning. Möjligtvis att vi kan ha en tidsplan, men den behöver jag stämma av med intressenterna. Det vore fel av mig att säga ”nu ska ni vara överens och det ska ni vara då”. Det är möjligt att vi kommer dit, men det får vi se efteråt.