Förvaltning oavsett djurart medför ett stort ansvar med frågor som etik och krav på långsiktig planering för att uppnå önskad effekt utifrån uppsatta mål.

Daniel Widman.

Svenska Jägareförbundet har ändå sedan förbundet bildades arbetat med just etik och långsiktighet i sitt arbete för att bevara de svenska viltstammarna, oavsett viltart.

Sverige är ett av de länder som har högst acceptans för jakt i hela världen. Detta visar på att jägarna i Sverige upplevs göra goda insatser för samhället och bidrar genom sitt engagemang till balansen i naturen.

Negativ syn

Rapporter som publicerats i media och diskussioner på sociala kanaler om den beviljade skyddsjakten i Norrbotten på björn riskerar att allmänheten börjar ifrågasätta mer än bara just dessa tillfällen.

Det ifrågasätter och skapar negativ syn på vår svenska modell av förvaltning av våra stora rovdjur.

Att skyddsjakt årligen utgjort och utgör en regel i stället för några få undantag när det gäller björnen, är inget annat än ett misslyckande.

Har förståelse

Jägareförbundet har under flera år drivit linjen att björnen lika som övrigt vilt bäst förvaltas genom en långsiktig jakt, licensjakt, där länsstyrelsen tilldelar licens utifrån inventeringsresultat och därmed områden med hög koncentration.

Tro nu inte att vi som organisation inte har förståelse och ser behovet av ökad jakt i vissa områden där påverkan på andra näringar är större och att i nödfall även skyddsjakt nyttjas för att förhindra skador, men vi menar att dessa tillfällen ska utgöra undantagen från regeln inte tvärt om.

För skattemedel

Björnar som avlivas under skyddsjakt har årligen bränts i de allra flesta fall, och man har därmed kasserat skinn och kött som vid licensjakt hade medfört tillskott till samhället. Destruktionen av skyddsjagade björnar bekostas också av skattemedel.

Regelverket har ändrats sedan 2017 med utökade möjligheter att ta tillvara björnarna, men detta nyttjas sällan.

Upp i rök

En artikel i Svensk Jakt sammanställd efter avslutad jakt 2017 visade att det totalt fälldes 71 björnar under så kallad skyddsjakt i Sverige det året, vilket är rekord.

Totalt handlade det om drygt 700.000 kronor i kostnader för transporter och destruktion, samt förlorat kött- och skinnvärde för de björnar som fälldes under skyddsjakt. Närmare fem ton kött gick upp i rök.

Metoder finns

Majoriteten av de björnar i Sverige som skyddsjagats på våren har sedan 2017 fällts i Norrbotten.

Rovdjursförvaltning vid länsstyrelsen i Jämtland införde hårdare avskjutning under den ordinarie jakttiden i de fjällnära områdena och därmed minskad skyddsjakt på våren.

Det finns alltså metoder, det måste gå att göra detta bättre även i Norrbotten.

Ta vara på viltet

Vi i Jägareförbundet, forskare och tidigare rovdjurshandläggare Mikael Wallén menar att genom att bygga en hållbar långsiktig förvaltning av björn kan myndigheter och jägare tillsammans inrikta jakten rätt och samtidigt tillvarata både viltet som resurs och minska störningen bland annat för rennäringen.

Det är bättre att jägarna skjuter de björnar som krävs för att uppnå önskad nivå under ordinarie populationsreglerande licensjakt, där man kan ta tillvara på viltet som resurs.

Enda vägen

Björnstammen ökade tydligt mellan de år då spillningsinventering genomfördes, 2016 och 2021. Stammen är nu betydligt större än det mål på 500 björnar som Länsstyrelsen i Norrbotten har angett som länets lämpliga nivå.

För att viltförvaltningen i fortsättningen ska kunna anses vara hållbar och etisk är den enda rimliga vägen framåt att förvalta även björnen på ett bättre och mer etiskt sätt.

Daniel Widman
Ordförande Jägareförbundet Norrbotten