Nya EU-regler gällande definitionen av våtmark ställer förutsättningarna på ända för jägaren avseende blyhagelanvändning. Vissa vapen blir kraftigt begränsade och alla får förändrad prestanda. Foto: Stanislav Stasuyk/Mostphotos

Blyhagelförbudet i praktiken

Premium

Från den 15 februari gäller nya EU-regler om förbud mot blyhagel i anslutning till våtmarker. Som reglerna är utformade innebär de i praktiken att blyhagel är förbjudna i de flesta jaktsituationer. Nu gäller det att hantera detta praktiskt.

Det finns mycket att skriva om det nya blyhagelförbudet inom EU. Frågan är hur du som jägare ska tänka vid jakt med hagelvapen.

I praktiken handlar det om problemlösning och kompromisser. Det råder ingen tvekan om att det finns goda skäl att undvika att änder plockar i sig blyhagel och det finns andra nackdelar med bly. Men materialets kombination av prestanda och pris låter sig inte matchas av andra hagelmaterial. Ska hagelgeväret användas blyfritt utan att ägaren ruinerar sig kommer det att kosta en del i prestanda.

Stålhagel

Det vanligaste alternativa hagelmaterialet är utan tvekan de järnhagel vi kallar stål. Så behöver det inte förbli för evigt, men så ser det ut nu. Som bekant är järn lättare än bly, vilket medför att stålhagel tappar fart och genomträngningsförmåga snabbare än blyhagel i en jämförbar storlek.

Alla hagelvapen är inte avsedda för stål, men moderna hagelgevär är som regel godkända för stålhagel. Vi fokuserar därför den här artikeln på jägaren med ett vapen som tillåter fritt val av hagelmaterial.

Jämförbar prisnivå

Stålhagelpatronernas största fördel är att de ligger på en jämförbar prisnivå med blyhagel. De har också utvecklats genom åren. Bättre förladdningar innebär att tidigare skräckexempel med stålhagel direkt mot pipstålet inte borde behöva återupplevas av någon. Högre utgångshastigheter bidrar också till bättre verkan i viltet än tidigare.

 

En tumregel är att gå upp två hagelnummer i storlek då du byter från blyhagel till stål­hagel. Till en början är det gott nog, jägare har lyckats med jakten trots olika preferenser för hagelstorlekar även tidigare. Foto: Nkooume/Mostphotos

Det gamla rådet att gå upp två hagelnummer i storlek jämfört med blyhagel fungerar ganska bra i praktiken. Svärmarna blir inte nödvändigtvis glesare, eftersom en hagelladdning i stål kommer att ha större volym än en hagelladdning av bly i samma vikt. Om patroner med samma vikt av dessa två olika hagelmaterial haft samma hagelgrovlek hade stålhagelpatronen alltså innehållit fler hagel. Därför är det möjligt att använda grövre stålhagel än blyhagel och ändå inte ha någon stor skillnad i antal.

Ojämnare träffbild

Utgångshastigheten på en stålhagelpatron ska ligga över 400 meter/sekund, men det finns ingen anledning att överdriva. Det finns förvisso patroner som jagas upp i över 500 meter/sekund, men vad de levererar i prestanda kan få betalas med ojämnare träffbilder och ger en obehaglig rekyl. Oftast dessutom till ett högt pris.

Jag har varit tämligen nöjd med patroner i spannet 430–480 meter/sekund.

Här behövs en brasklapp för vinterjakt. Att hagelpatroner tappar hastighet i kyla är inte ovanligt och i en stålhagelpatron som behöver vara snabb för att vara effektiv kan det vara ett reellt problem. Detta kommer att kräva tester framöver. Tills vidare – anar du sämre prestanda i kyla, prova en annan patron.

Bästa valet

Generellt sett är det bästa sättet att välja hagelpatron att undvika extremer och plocka något som verkar så vanligt att det nästan blir tråkigt. Det gäller nog även stålhagel, 28 gram US4 är en sådan genomnormal kombination som jag själv använt ganska flitigt främst i stålhagelpatroner för änder.

Min uppfattning är att de fungerar fint på rimliga håll och att de inte sparkar särskilt mycket även om de har en bra utgångshastighet. En och annan gås har också åkt dit, utan att jag har haft något att invända gällande effekten.

Gå ner något nummer från US4 för duvor och ripor, upp något nummer för gäss och räv. Mycket konstigare än så bör det inte behöva vara. Erfarenhetsbanken lär växa under kommande säsonger, men där kan man börja.

Begränsningar

En stålhagelpatron är förvisso begränsad i räckvidd jämfört med en blyhagelpatron, men den som följer moderna avståndsrekommendationer och mest skjuter fågelvilt inom 25 meter, bör inte ha några problem att fälla fåglarna.

Det är värt att notera att stålhagel ger jämförelsevis täta svärmar och därför inte behöver trånga choker, något som ändå bör undvikas med hänsyn till stålhaglens hårdhet. Det finns sällan anledning att skruva in 1/2 choke, det är snarare skeet eller 1/4 som är aktuella.

Stålhagel kan som sagt inte skjutas i vilket vapen som helst. De begränsar också ditt maximala skotthåll några meter. Men de stora farhågorna med stål ligger på andra plan.

Risk för rikoschetter

Rikoschettrisken är ett problem. Jagar du i stenig terräng, kanske mink på kusten eller räv i gryt, innebär de hårda stålhaglens ökade benägenhet att rikoschettera en risk för både jägare och hund. Räkna med att stålhagel kan studsa även rakt bakåt efter en träff i sten. I sådana miljöer bör de helt enkelt inte användas.

Den andra stora farhågan är problem för skogsnäringen. Hagel brukar inte synas i sågverkens metalldetektorer. Även om sågklingor och andra skär klarar ett mjukt blyhagel finns en risk att stålhagel orsakar dyrbara skador.

Vad en omfattande stålhagelanvändning innebär för hageljakten i skogsmark framöver är en öppen fråga.

 

Stålhaglens obehagligaste baksida är tendensen att ge rikoschetter i stenig mark. Grytjägaren kan kanske inte alls använda stålhagel, ripjägaren på fjället kan få hitta ett annat alternativ eller välja bort vissa skottlägen. Foto: Kjell-Erik Moseid

En del jägare har lyft farhågan att stålhagel innebär en ökad risk för fågelhundar på fjället, men även i skogsmark. Om skotten kan träffa stenig mark strax bortom hunden är det ingen tvekan om att riskerna ökar.

Att risken för vinklande hagel vid skott genom grenar och ris hitom hunden ökar verkar troligt, men det kan nog behöva undersökas. Vi hoppas kunna återkomma med ett praktiskt test, tills vidare är det klokt att vara uppmärksam på risken.

Alternativa hagelmaterial

På den amerikanska marknaden är efterfrågan på blyfria hagelpatroner för främst andjakt enorm. Det innebär att fler alternativ utvecklats. Hagel i vismut har etablerat sig som ett av de intressantare.

Vismut är inte lika tungt som bly (specifika vikter 9,8 g/cm3 respektive 11,3 g/cm3), men tyngre än stål (7,9 g/cm3). Det ger patronerna egenskaper som ligger närmare blyhagel-patroner. Visserligen har materialet nackdelen att vara relativt hårt och sprött, men kopparpläterade vismuthagel har visat sig fungera riktigt bra.

Patroner laddade med vismuthagel är dyrare än stål- och blyhagelpatroner, kanske i runda slängar dubbla priset. För den som är beredd att betala för prestanda är vismut ett realistiskt alternativ.

 

Ett av frågetecknen inför framtiden är hur utbudet av alternativhagelpatroner kommer att förändras. Foto: Jordi Mora Igual/Mostphotos

Detta gäller i ännu högre grad volfram/ tungsten. Att betala för prestanda alltså, inte nödvändigtvis det realistiska i alternativet. Volfram (19,3 g/cm3) är hårt och behöver legeras eller blandas med någon annan metall för att bli användbart som hagelmaterial. Då kan det ge extrem prestanda med längre maximala skotthåll än bly, även med verkligt fina hagel. Amerikanska jägare använder ända ner till US9 på änder och räknar ändå med att vara effektiva på avstånd vi inte klarar med bly. Men patronerna kan kosta upp mot 100 kronor per styck.

Få skott

Volfram/tungsten är knappast fågeljägarens alternativ. För jägaren med drivande hund som skjuter några rådjur per säsong kan bedömningen se annorlunda ut. Patronerna är främst intressanta för den som skjuter få skott, nästan alltid träffar och dessutom har nytta av extra hög prestanda.

Så här långt har vi egentligen bara tittat på alternativ för moderna vapen som ändå tål stålhagel. Den gamla klenoden som inte ska skjutas med stålhagel kan behöva skonsammare patroner.

Kvar finns alternativ som koppar, tenn och zink. Koppar väger lite mer än stål (9 g/cm3) och är mjukare, så materialet är egentligen lämpligare och kan laddas i patroner som inte utsätter vapnet för stora påfrestningar. Nackdelen är att koppar är relativt dyrt.
Utbudet av patroner är än så länge minimalt.

Tenn (7,3 g/cm3) och zink (7,1 g/cm3) är lättare än stål och används inte minst som legeringar i patroner som alla vapen klarar. Det är främst materialvikten som begränsar dem som hagelmaterial.

Kortare skotthåll

Räkna med att hålla dig till korta skotthåll, troligen till och med något kortare än för stål. Enligt logiken att stålhagel ska användas två nummer grövre än bly, kan du nog överväga ytterligare ett nummer större hagel om de innehåller mycket tenn eller zink.

Om du har ett vapen som tål stålhagel och ägnar dig åt en jaktform där det är säkert att använda dem, kan du antagligen fortsätta jaga med en ammunitionskostnad i samma härad som då du använde bly.

Priset får du i stället betala i form av lägre prestanda, läs ett kortare maximalt skotthåll. Det finns förvisso dyrare stålhagelpatroner med exempelvis extra hög utgångshastighet, men det är en tveksam investering.

Om ditt vapen eller din jaktform däremot tvingar dig att välja bort stålet, eller om du vill betala för högre prestanda, så kommer din jakt att bli dyrare. Du kommer också att behöva bli en mer medveten ammunitionsköpare. Förhoppningsvis kan ammunitionsbranschen hjälpa till här.

Specifikationer

Tydliga specifikationer av hagelmaterial samt materialets specifika vikt eller densitet kunde med fördel tryckas på patronaskarna, eller åtminstone vara lätt att hitta på tillverkarnas hemsidor. Så är definitivt inte alltid fallet i dag.

Utgångshastighet samt tydlig information om patronen kräver stålhagelgodkända vapen eller ej är också önskvärd information.

EU-beslutet om blyhagel kommer att få stora konsekvenser. Detta är bara en kort genomgång av hur det kan hanteras praktiskt, givet vad vi vet nu. Vi kommer absolut att få återkomma till hagelpatroner. Det återstår också att se hur marknaden utvecklas.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay