Ökar intresset för våtmarker av aktivism?

Aktivister limmar fast sig på E4:an i Stockholm för att rikta uppmärksamheten mot våtmarkernas betydelse. Aktioner som mötts av mycket kritik. Men det finns andra metoder för att öka mängden våtmarker. Metoder som verkligen gör skillnad.

Får Svensk Våtmarksfond någon draghjälp av aktivister som stoppar inte bara jobbpendlande stockholmare, utan också ambulanser under utryckning?

– Nej, det är tveksamt. Möjligtvis kan den breda allmänheten börja fundera på vad våtmarker är för något, men det pågår annat som är betydligt viktigare.

 

Vad tänker du på då?

– Det som gör skillnad är när politiker uttalar hur viktigt det är med våtmarker. Vilken betydelse de har som kolsänkor, och för den biologiska mångfalden. Vi har sett en del sådana exempel på senare tid.

 

Men det räcker väl inte med uttalanden?

– Nej, det behövs konkreta beslut också. Ett sådant som har stor betydelse är att regeringen avsatt 700 miljoner kronor för olika åtgärder inom området under en treårsperiod. Bland annat återvätning av torvmarker.

 

Vad är vinsten med det?

– Forskaren Åsa Kasimir vid Göteborgs universitet har visat att dikade torvmarker avger stora mängder koldioxid, lika mycket som Sveriges samlade personbilstrafik. Genom att återväta dessa marker minskar avgången koldioxid till en tiondel. Det här är så viktig forskning och så viktiga resultat att Åsa Kasimir har tilldelats Våtmarksfondens stipendium för sitt arbete.

 

Arbetar Våtmarksfonden aktivt med sådana projekt?

– Ja, i allra högsta grad. Till exempel genom information och genom att söka efter markägare som är intresserade av att göra sådana insatser i sina torvmarker. 

 

Hur är intresset?

– Jo, det finns. Men ett problem är byråkratin som omgärdar sådana här projekt. Vi arbetar för att få länsstyrelserna att tillämpa en smidigare hantering. Ett annat problem är att markägarna inte får bidrag innan åtgärderna är genomförda. Något som innebär att de behöver ligga ute med stora summor, och det kan förstås vara påfrestande för den enskilde.

 

Jag förstår att det här rör sig om större projekt. Men det pågår väl också annat, i den mindre skalan, som också ger fler våtmarker?

– Ja absolut, och där har jaktintresset stor betydelse.

 

Hur menar du då?

– Våtmarker, eller viltvatten, anläggs för den biologiska mångfalden, för klimatet, för att stoppa en för snabb avrinning och för landskapsbilden, bland annat. Och när det finns ett intresse för att skapa jakttillfällen. Landsbygdsprogrammet betalar inte ut bidrag för att anlägga vatten där änder ska sättas ut och/eller utfodras. Men det går att få fina viltvatten som håller mycket fågel utan utsättning och utfodring. Jakten och viltvården har absolut betydelse för att vi ska få fler våtmarker. Man ska också betänka att våtmarkerna är mycket viktiga för de vilda däggdjuren.

 

Svensk Våtmarksfond bildades av Svenska Jägareförbundet och Sveriges ornitologiska förening redan 1995. Det har hänt mycket på snart 30 år?

– Ja, verkligen. Bland annat är intresset från politiken och från myndigheter ett helt annat nu än när fonden bildades. Man kan säga att jägare och ornitologer tidigt såg behovet, och vidtog åtgärder för att göra något åt saken.

 

Har du några siffror på vad Våtmarksfonden bidragit till sedan starten?

– Haha, roligt att du frågar för jag sitter just och sammanställer ett underlag som ska rapporteras till styrelsen på vårt nästa möte. Det är inte riktigt klart, men mellan tummen och pekfingret har fonden under de här åren bidragit till återskapande och bevarande av cirka 5.000 hektar våtmarker, säger Hans von Essen, generalsekreterare i Svensk Våtmarksfond.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev