Med anledning av Svensk Jakts granskning av skyddsjakten på varg, och den pågående situationen i Ovanåkers kommun där vargar rör sig bland bebyggelse, har tidningen ställt tre frågor till riksdagspartiernas landsbygdspolitiska talespersoner.

Samtliga har svarat. Socialdemokraten Isak From klargör att landsbygdsministern är talesperson i landsbygdsfrågor, och att han svarar som ansvarig för areella näringar i riksdagsgruppen.

Ministern: Skyddsjakten på varg fungerar bra

I Svensk Jakts enkäter av det här slaget är det vanliga att svaren redovisas efter politiska majoriteter och minoriteter, alltså rödgröna kontra borgerliga.

Eftersom det i varje fall inte nu verkar finnas något tydligt system för hur majoriteter byggs i riksdagen har vi den här gången valt att publicera svaren i den ordning de kom in.

Det finns, att döma av svaren, inte heller någon enhetlig syn på skyddsjakten på varg och hur boende ska tåla vargförekomst i sin närhet, i regeringen med dess stödpartier.

Frågorna vi ställde:

1) Vill du ha det som i Alfta där du bor?

2) Håller du och ditt parti med landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) om att skyddsjakten på varg fungerar bra?

3) Om inte, hur vill du och ditt parti förändra reglerna för när skyddsjakt på varg ska beviljas?

Birger Lahti (V).

Birger Lathi (V):

1. – Jag har inte hela bilden av hur det ser ut i Alfta, men nej. Jag skulle nog inte vilja att vargar strövade runt i min by.

2 & 3. – Alla länsstyrelser ska göra likadana tolkningar av de tre huvudkriterier som ska ligga till grund för beviljande av skyddsjakt. Det verkar ju fungera i några delar av landet. Vi borde också utgå ifrån nordisk kontext när vi pratar om upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus. Svaret på sista frågan kom nog med i detta.

John Widegren (M):

John Widegren (M).

1. – Nej, det vill jag inte. Problemet i Alfta belyser vikten av att tillåta ökad skyddsjakt och bevilja licensjakt för att minska vargstammen till 170 individer i linje med riksdagens beslut.

2. – Nej, skyddsjakten fungerar inte bra. Länsstyrelserna som fattar beslut om skyddsjakt tolkar reglerna olika i landet. Det skapar stor osäkerhet och frustration hos människor som lever och driver näringar där det finns varg. De nuvarande kriterierna för skyddsjakt efter rovdjur är från 2006 och behöver uppdateras. Trots att Naturvårdsverket 2015 levererade en rapport med förslag om detta har regeringen inte vidtagit några åtgärder.

3. – Kraven för att tillåta skyddsjakt måste uppdateras. Socio-ekonomiska faktorer, som möjligheten att driva tamdjurshållning, måste ges större vikt vid beslut om skyddsjakt. Detta är särskilt viktigt när Naturvårdverket två år i rad har beslutat att inte bevilja licensjakt.

Runar Filper (SD).

Runar Filper (SD).

1. – Att bara få till stånd 6 skyddsjakter på 42 ansökningar är verkligen värt att ifrågasätta! När en bygd drabbas på liknande sätt, för det med sig att många människor får bo, verka och leva med en ständig oro. Det kan inte vara acceptabelt att myndigheters handfallenhet eller ointresse ska påverka människors vardag på det här sättet.

2. – Ministerns uttalande kan knappast bygga på förståelse för de som lever i verkligheten. Skyddsjakt på varg har fungerat mycket otillfredsställande i flera län. Men den verkar fungera bra i Stockholm.

3. – Begreppet skyddsjakt måste vidgas och i högre grad användas i förebyggande syfte. Här måste länsstyrelserna få nya direktiv. Ett nytt grepp som Sverigedemokraterna har föreslagit, är att det ska inrättas lokala remissinstanser i varje kommun, som kan lämna snabba yttranden till länsstyrelserna innan beslut om skyddsjakt beviljas eller avslås. Den lokala kunskapen om rovdjuren, problematiken och stämningarna måste kunna vägas in, när så avgörande beslut ska tas långt bort, bakom ett skrivbord. Det skulle vara regionalisering av rovdjurspolitiken på riktigt.

Nina Lundström (L).

Nina Lundström (L):

1 & 2. – Människor ska inte behöva vara rädda för att skicka sina barn till skolan eller för att vistas i sin trädgård, oavsett var i landet de bor. Vi har idag en ordning där länsstyrelsen kan fatta beslut om skyddsjakt. I detta fall verkar bedömningen vara att grund för beslut om skyddsjakt saknas. Vid beslut om skyddsjakt måste tre förutsättningar vara uppfyllda: att allvarlig skada på exempelvis boskap förhindras, att det inte finns annan lämplig lösning och att skyddsjakt inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Om dessa tre kriterier sammantaget inte är uppfyllda kan myndigheten inte besluta om skyddsjakt. Länsstyrelser avgör om det finns grund för skyddsjakt. Eller möjlighet att vidta andra åtgärder som kan leda till att vargen lämnar ett område. Vi kommer att följa utvecklingen i Alfta, och andra orter, där varg förekommer.

3. – Prövningen sker vad vi kan bedöma utifrån de kriterier som gäller. Vi har inte haft anledning att ompröva kriterierna, eller hur skyddsjakten i sig, fungerar.

Isak From (S).

Isak From (S):

1. – Rovdjur ska vara skygga oavsett om det är varg eller björn. Individer som inte uppvisar skygga beteenden ska jagas bort eller avlivas. Vid direkta angrepp kan paragraf 28 i jaktförordningen användas.

2. – Överlag bra, sedan finns det sämre exempel. Ganska många vargar har de senaste åren fällts efter skyddsjakt. 2019 inkom enligt Statens veterinärmedicinska anstalt 19 vargar som fällts under beviljade skyddsjakter. När det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att direkt skydda tamdjur på eget initiativ enligt paragraf 28 i jaktförordningen. Det finns två olika typer av skyddsjakt; skyddsjakt på en specifik skadegörande individ och skyddsjakt i förebyggande syfte. Länsstyrelsen måste också arbeta utifrån toleransnivån för rennäringen, predationstrycket för rennäringen måste minska. Det finns i dag för stora skillnader mellan länsstyrelsernas bedömning, regeringen arbetar med att öka likvärdigheten.

3. – Det finns skäl att sprida goda exempel från de länsstyrelser som i dag kan hantera frågorna. Det finns också skäl att ytterligare satsa på dna-analyser för att snabbt identifiera individer som bör avlägsnas.

Maria Gardfjell (MP).

Maria Gardfjell (MP):

1. – Jag tycker att det är ledsamt om människor upplever oro och rädsla. Det finns utrymme för förbättringar. Frågan om vargen är också komplex, det är många olika frågor att hantera samtidigt, många viktiga hänsynstaganden att göra. Miljöpartiet vill ha livskraftiga stammar av alla de fem stora rovdjuren. Här har Sverige också internationella åtaganden att följa. Vi tror att det går att hitta vägar till en fungerande samexistens mellan människor och de här djuren. Det är aldrig acceptabelt om rovdjur börjar söka sig nära människor. Då ska skyddsjakten sättas in om det inte går att skrämma bort djuren.

– Det finns mycket förebyggande arbete som kan göras, exempelvis stärka möjligheterna till stängsling så att boskap skyddas. Det är också bra om inventeringsmetodikerna kan utvecklas. Att ha bra koll på var de vilda djuren finns kan ju också vara en fördel för till exempel naturturismföretagen. För att svara på frågan om jag vill ha det som i Alfta där jag bor, så kan jag svara ja. Men jag har inte får och inte jakthundar och skulle ju därför inte vara så utsatt även om jag hade varg i omgivningen.

2. – Själva reglerna som styr skyddsjakten är faktiskt väldigt bra formulerade. Skyddsjakt ska ske när människor och lantbruksdjur utsätts för skada, men det är också viktigt att kunna värna artens fortsatta existens. Reglerna är tydliga med att skyddsjakt får tillåtas om det inte finns någon annan lämplig lösning, om det finns en risk för att allvarlig skada kommer att uppstå, och om det inte försvårar en gynnsam bevarandestatus för vargen. En mycket bra grund för tillämpningen är att besluten fattas närmast de som berörs, där kunskapen om de lokala förhållandena är störst. Myndigheterna ska fatta beslut skyndsamt, och ett skyndsamhetskrav finns även på den domstol som hanterar överklaganden av beslut. För några år sedan bad regeringen Naturvårdsverket att titta närmare på frågan om skyddsjakten kan utvecklas, men myndigheten bedömde att varken författning eller vägledning behövde ändras. Regeringen bedömde då att en utveckling ryms inom befintlig lagstiftning.

3. – Det kan förekomma variationer i hur reglerna för skyddsjakt tillämpas, men vår bedömning är att reglerna som sådana inte behöver förändras. Det har fattats beslut om skyndsamhetskrav och överklagandena har samlats till en domstol, för att verka för en mer enhetlig tillämpning av lagen och därmed öka rättssäkerheten i frågan.

Kristina Yngwe (C).

Kristina Yngwe (C):

1. – Nej, för mig som lever i en landsbygd där vargen inte är en del av vardagen är det förstås en drabbande läsning att ta del av Olle Olssons beskrivning av den oro, frustration och vanmakt som han och många andra som lever i vargtäta områden upplever.

2. – Nej, Centerpartiet ser stora problem med dagens vargförvaltning, både vad gäller licensjakt och skyddsjakt.

3. – Centerpartiet vill öka möjligheterna att försvara exempelvis husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur och vi ser ett behov av att Naturvårdsverket uppdaterar sina riktlinjer för skyddsjakt på varg. Länsstyrelsen måste snabbare kunna besluta om skyddsjakt för att minimera vargens angrepp på husdjur och tamboskap. Vi anser att det behövs en gemensam praxis mellan länsstyrelser för att skapa en större förutsägbarhet kring skyddsjakt, då skyddsjakten hanteras väldigt olika mellan olika länsstyrelser. Skyddsjakten ska dock bara vara ett kompletterande verktyg i rovdjursförvaltningen, och därför är det viktigt med en fungerande licensjakt som följer riksdagens beslut från 2013 om gynnsam bevarandestatus vid 170–270 individer, och minska koncentrationerna av varg i de områden där förekomsten är som tätast.

Magnus Oscarsson (KD).

Magnus Oscarsson (KD):

1. – Nej!

2. – Nej, inte alls!

3. – Det måste tas mycket större hänsyn till de rent sociala aspekterna när man ska avgöra om skyddsjakt, vilket också jaktförordningen öppnar för. Detta nämner inte landsbygdsminister Jennie Nilsson i sitt svar, där hon dessutom menar att skyddsjakten fungerar bra. Vi måste ta människornas försämrade livskvalitet, rädsla och obehag på största allvar. Det viktiga är att vi får en fungerande förvaltning med licensjakt på varg i Sverige. Då vargen jagas blir den också mer skygg, vilket den ju naturligt ska vara.