
En viltolycka kan spoliera älgstammen i ett älgskötselområde om man bara har fyra älgar per 1.000 hektar. Foto: Jan Henricson
Efter att ha läst om Naturvårdsverkets beslut angående älgförvaltningen i Blekinge, eller bristen på förvaltning är väl ett bättre ord, ställer jag mig frågande till om det finns någon framtid i att fortsätta det frivilliga arbetet i älgskötselområden.
Varför ska dessa vara Naturvårdsverkets verktyg i utrotningen av älgstammen?
En älg från kollaps
Jag har jakt inom tre skötselområden och på senaste mötet med ett av dem ställdes frågan om en vinterstam av fyra älgar per 1.000 hektar utgjorde en jaktbar stam, då en enda viltolycka riskerade att spoliera stammen.
Ingen av representanterna från älgförvaltningsområdet ville besvara frågan!
Märkligt med förtroende
Att nu Naturvårdsverket går ännu längre och samtidigt tror att detta beslut inte kommer att påverka jägarnas förtroende och samarbete är mycket märkligt.
Särskilt då chefen för Naturvårdsverket uttalade att ”vi måste arbeta för att få tillbaka jägarnas förtroende” efter att dataintrång upptäcktes.
Men förtroendet ute i landet kanske inte är det viktigaste när regeringens miljöminister uttalat sitt förtroende för Naturvårdsverket?
Bo Larsson