måndag 27 mars

Viltvård

Publicerad 19 januari 2016 - 13:04 - Uppdaterad 13 oktober 2016 - 20:52

Sparade träd gynnar många arter

Grupper av träd som lämnas vid slutavverkningarna har stor betydelse för många arter. Och ju större hänsynsyta som lämnas, desto bättre. Foto: Jan Henricson

Grupper av träd som lämnas vid slutavverkningarna har stor betydelse för många arter. Och ju större hänsynsyta som lämnas, desto bättre. Foto: Jan Henricson

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

En sammanställning av aktuell forskning som gjorts vid SLU och Skogsforsk visar att ytorna med sparade träd har stor betydelse, kanske till och med större än vad man tidigare trott.
Vid slutavverkningarna lämnas dungar av träd, hänsynsytor, som är tänkta att hysa den gamla skogens arter under hygges- plant- och ungskogstiden. Om allt går som tänkt ska dessa arter i takt med att den nya skogen växer återkolonisera sina tidigare marker.

Värdefullt bryn
Det har också visat sig att arter som trivs i bryn och kantzoner gynnas av denna miljöhänsyn.
Nu skriver SLU i ett pressmeddelande att de utvärderingar av hänsynsytorna som gjorts i ett stort antal vetenskapliga studier visar att de är värdefulla för många arter.
– Hänsynsytorna har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar. I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget. De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU i pressmeddelandet.

Låt träden ligga
Men så stora är hänsynsytorna sällan, vilket innebär att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i ytan, bland annat genom att kantträden vindfälls.
Men, menar forskarna, även små hänsynsytor fyller en viktig funktion genom just de nedblåsta träden som rekommenderas få ligga kvar för att därigenom gynna många arter, särskilt insekter.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Byggtips!
Så bygger du en hundgård
Viltrecept
Vilt, klimatsmart och gott
Opinion
Landets hetaste jaktdebatt
Tio frågor
Vad kan du om våra predatorer?
Jägarnas annonstorg
Hundar, prylar och jaktmark
Provläs Svensk Jakt
Bläddra i senaste numret
Podcast
Landets största podcast om jakt
Quiz
Känner du igen hundarna?
Viltvård
Så bygger du en andflotte
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Publicerad 19 januari 2016 - 13:04

Sparade träd gynnar många arter

Grupper av träd som lämnas vid slutavverkningarna har stor betydelse för många arter. Och ju större hänsynsyta som lämnas, desto bättre. Foto: Jan Henricson

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

En sammanställning av aktuell forskning som gjorts vid SLU och Skogsforsk visar att ytorna med sparade träd har stor betydelse, kanske till och med större än vad man tidigare trott.
Vid slutavverkningarna lämnas dungar av träd, hänsynsytor, som är tänkta att hysa den gamla skogens arter under hygges- plant- och ungskogstiden. Om allt går som tänkt ska dessa arter i takt med att den nya skogen växer återkolonisera sina tidigare marker.

Värdefullt bryn
Det har också visat sig att arter som trivs i bryn och kantzoner gynnas av denna miljöhänsyn.
Nu skriver SLU i ett pressmeddelande att de utvärderingar av hänsynsytorna som gjorts i ett stort antal vetenskapliga studier visar att de är värdefulla för många arter.
– Hänsynsytorna har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar. I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget. De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU i pressmeddelandet.

Låt träden ligga
Men så stora är hänsynsytorna sällan, vilket innebär att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i ytan, bland annat genom att kantträden vindfälls.
Men, menar forskarna, även små hänsynsytor fyller en viktig funktion genom just de nedblåsta träden som rekommenderas få ligga kvar för att därigenom gynna många arter, särskilt insekter.

Samtidigt på JaktPlay

Senaste från Annonstorget

Rådjursjakt!
Vad har du för kunskaper om rådjursjakt med hund?
Tio frågor!
Vad kan du om våra predatorer?
Viltolycka!
Hur gör du när en viltolycka inträffar?
Är du jägare?
Har du rätt kunskaper?
Jakttider!
Kan du din jakttabell?
Fåglar!
Känner du igen fåglarna?
Vildsvin!
Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?
Tio frågor
Om lodjur och lodjursjakt
Tio frågor
Vad kan du om vargar och vargjakt?
Är du viltvårdare?
Testa dina kunskaper om viltvård.
Rävkunskap
Vad vet du om rävar och rävjakt?
Jakthundar!
Känner du igen jakthundraserna?
Spårkunskap
Vad kan du om spår och spårtecken?
Älgjakt!
Kan du något om älgar och älgjakt?

Svensk Jakt på Instagram