Ett enkelt och praktiskt sätt att tillvarata hö är att hässja det på ”snes”, det vill säga i en foderstack.

Foderstackar finns av flera slag, men stommen till en enkel och praktisk sådan byggs enkelt. Skaffa en stör av minst två och en halv meters längd och vässa den i toppändan. Slå sedan ner den i marken så att den står stadigt. Ett spett brukar behövas.

Runt stören byggs sedan ett kryss av slanor, cirka en halv meter över marken, så att höet inte får mark­kontakt. Därefter är det bara att trä på höfång efter höfång på den spetsade stören ända till man når toppen.

Ge stacken mössa

Om man vill kan man förse foder­stackarna med ”mössor” av exempel­vis uppskurna plastsäckar. Dessa får dock inte vara för stora – de ska bara täcka stackens skuldror. Annars bildas lätt kondens på insidan.

Dessutom; höet håller och smakar bättre om man strör ett par nävar grovsalt över.

Bäst är om man kan skörda höet tidigt på sommaren i varmt och soligt väder. Naturhö, som består av flera olika gräsväxter och örter, är bäst men vanligt klöverhö duger också bra. Klöverhö har också den för­delen att det kan skördas ända ut på sensommaren.

Höet lämnas först att torka på slag­et. Det ska ”dö av” som man brukar säga. I tjänligt väder tar den processen ungefär en dag.

Räcker hela vintern

En stor fördel med foderstackar är att de i regel räcker hela vintern. Man kommer därmed ifrån den besvärliga påfyllning som de ofta alltför små foderhäckarna kräver. Har man dessutom möjlighet att stacka höet på själva foderplatsen behöver man ju inte frakta det någonstans.

Viltet äter direkt från stacken. En foderstack med hö är också ett utmärkt komplement till en foderplats med annat foder, exempelvis havrekross eller pelleterat viltfoder. Höet uppskattas av allt hjortvilt, inklusive älg, samt harar.