Jaktarrangörerna stöder därför regeringens förslag till ändringar av regelverket, så att det blir möjligt att prioritera inom landet boende jägare på samma sätt som man gör i andra länder med jämförbara, statliga marker.
Jaktarrangörerna går samtidigt till angrepp mot den egna paraplyorganisationen Swedish Lapland som tidigare kritiserat regeringens förslag, och som varnat för att det skulle kosta Sverige miljarder i turistintäkter.

Bakom ryggen
Det är vad som med ett fint ord brukar kallas lögn, skriver jaktarrangörerna, som anser att Swedish Lapland gått bakom deras rygg och visat avsaknad av kunskap om jaktarrangörernas näring.
Jaktarrangörerna konstaterar att det i fjol såldes 6.000 jaktdygn till utländska jägare i Norrbottens län.
Om man – högt räknat – antar att var och en spenderade 2.000 kronor per dygn på jakt, boende, mat och transporter så handlar det om en total omsättning på tolv miljoner kronor per år.
Den omsättningen försvinner inte på grund av regeringens förslag. Det är inte ens säkert att den minskar, heter det i brevet till Bucht.

En total produkt
Det finns företagare som arbetar målinriktat mot en totalprodukt där man erbjuder upplevelser, hundar, guider, mat och boende för att sammantaget ge bästa möjliga upplevelse av jakten.
En sådan verksamhet ger långt större inkomster per besökare än taxiföretag som flyger fram och tillbaks utan ytterligare insats, skriver jaktarrangörerna med adress till de näringsföreträdare som stod bakom kritiken från Swedish Lapland.

*****

Det här gäller saken

• I september 2005 hade fem norska jägare upprättat ett jaktläger norr om Kiruna och jagat inom ett avlyst område samt grovt överskridit byteskvoten.

• Inför ripjakten 2006 senarelades därför jaktstarten i Norrbotten med två veckor för alla jägare som inte var mantalsskrivna i Sverige. Utländska jägare måste dessutom jaga med guide eller som gäster med en svensk jägare. Tre flygföretag i Arjeplog anmälde med hjälp av Kommerskollegium beslutet till EU-kommissionen eftersom de ansåg sig ha förlorat pengar på grund av regeländringen.

• I november 2006 mottog regeringen en förfrågan från EU-kommissionen om de nya reglerna.

• I december 2006 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att justera föreskrifterna om upplåtelse av jakt så att de skulle stämma överens med EG-rätten.

• I mars 2007 upphävde regeringen paragraf tre i rennäringsförordningen, som tidigare inneburit skyldighet att upplåta rätt till småviltjakt till i Sverige fast boende.

• Försommaren 2007 får tredje paragrafen i rennäringsförordningen en ny lydelse, som innebär att rätt till jakt ska upplåtas på lika villkor till utländska och svenska jägare.

• Hösten 2007 sker ripjakten enligt de nya reglerna. Jägareförbundet konstituerar ett särskilt Fjällråd.

• Våren 2008 uppvaktar Fjällrådet regeringen med önskemål om en återgång till de gamla reglerna om att småviltjakten på statens mark i första hand ska upplåtas till i Sverige bosatta jägare.

• I november 2008 begär Jägareförbundet att regeringen ska ändra rennäringsförordningens tredje paragraf så att den får samma lydelse som den hade före 2007.

• Utvecklingen av småviltjakten i fjällen visar de svenska jägarna blir allt färre och de utländska allt fler. Vissa turistföretag som säljer jaktkort börjar koppla ihop dem med sina tjänster i form av flyg och boende. Ortsbefolkningen kommer inte åt jaktkorten vilket skapar stigande spänningar.

• Jordbruksverket, som fått i uppdrag att utvärdera ändringen av paragraf tre konstaterar att ortsbefolkningen fått försämrad tillgång till jakt.

• Fjälljakten aktualiseras i riksdagen genom riksdagsmotioner och interpellationer

• När Svensk Jakt inför valet 2014 frågar om det är rimligt att de som bor, arbetar och betalar skatt i Sverige också ska ha förtur vid upplåtelse av småviltjakt på statens mark i fjällen svarar V, MP och S obetingat ja.

• I valrörelsens lovar blivande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att ändra rennäringsförordningens tredje paragraf om Socialdemokraterna kommer till makten.