Är älgarna klimatkänsliga?

Dyrkandet av älgen som kultdjur stod på sin topp för 4.000 år sedan. Det visar arkeologiska fynd från främst nordligaste Sverige där älgfångsten fick nära­på industriell omfattning. På 1520 år dog allt sedan ut.

 

Hallå där Thomas B Larsson, professor i arkeologi vid Umeå universitet. Du ska hålla föredrag den 26 augusti på Nämforsens hällristningsmuseum om varför älgkulten bland annat kring Ångermanälven plötsligt dog ut.


Thomas B Larsson

Man har sedan tidigare inom arkeologin sett hur denna unika älgkultur och älgkult där älgen spelade en stor roll för människorna både som föda och för deras religiösa före­ställningsvärld dog ut för cirka 4.000 år sedan. Då slutade man plötsligt att göra hällristningar och skulpturer med älgen som huvudmotiv.

Kan du ge exempel?

Ett exempel är hällristningarna vid Nämforsen vid Ångermanälven. Sedan finns ju alla fångstgroparna längs älven och på andra ställen. Fynden vid boplatserna i deras närhet dominerades nästan helt av älgben.

Nu har vi gjort nya utgrävningar vid Bastuloken tre mil från Nämfors­en och sett hur fynden av älgben plötsligt ändrade karaktär. Från att ha dominerats av yngre djur började det bli allt färre ben, och fler ben från större djur och till slut  var det bara ben från stora älgar som hittades. Sedan blev det mest renben, men inte alls i samma omfattning.

Hur har detta tolkats?

Forskningen har tidigare tolkat detta som att en ny kultur växte fram och ersatte älgkulturen. Att det var en social och kulturell förändring. Nu kopplar vi för första gången samman de arkeologiska fynden med klimatdata. De nya livsmönstren med sommarläger och fångstgropar för renar blev ett resultat av klimatförändringarna.

Handlar det om nya data över klimatförändringar?

Inom klimatforskningen har man känt till att det blev en ganska snabb omställning till ett fuktigare och kallare klimat för 4.000 år sedan. Det nya ligger i att vi nu kopplar samman klimatdata med älgkulturens försvinnande.

Varför uppstod dessa klimatförändringar?

Det blev störningar i de nord­atlantiska strömmarna och vindarna.

Klarade älgen inte dessa förändringar?

Här har vi inlett samarbete med professor Göran Ericsson och hans grupp på SLU i Umeå för att bättre förstå älgens fysiologi och fått klart för oss att älgen skulle få problem med en sådan klimatförändring med mycket mer snö och mindre skog. Det blev mera av ett tundralandskap, ett landskap som renen var bättre anpassad för. Brunsten hölls tillbaka när födan blev knapp. Älgkorna klar­ade inte sin reproduktionscykel. Kalv­arna försvann och alltså återväxten. Älgarna kunde möjligen leta sig till nya områden söderut, eller så dukade de under för jakten och klimatet.

Vi tror helt enkelt att älgen helt försvann från dessa områden på grund av det kallare klimatet.

Det blev nästan som en ny istid alltså?

Inte riktigt, men i alla fall betydligt kallare och fuktigare under lång tid. Det tog cirka 800 år för älgen att återhämta sig. Det blir en uppgång i byggandet av nya fångstgropar för cirka 1700 år sedan då också nordlig­aste Sverige på nytt beskogats. Men älgbenen blir aldrig så dominerande i fångstgroparna igen. Och älgkulten kom aldrig tillbaka, även om älg­en fick stor ekonomisk betydelse.

 

FAKTA

Namn: Thomas B Larsson

Jobb: Professor i arkeologi i Umeå.

Bor: Norr om Umeå.

Jagar: Har tidigare jagat rådjur i Lin­köpingstrakten, jag­ar nu ytterst sällan.

Hobbies: Natur­foto och uteliv.

Aktuell: Forskar om sambandet klimat, älg och människa. Håller föredrag i ämnet den 26 augusti vid Näm­forsens hällristningsmuseum.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev