Genom hela debatten om utfodring, har vissa debattörer använt sig av något märkliga argument, som att det skulle röra sig om liv eller död för våra viltstammar om man slutar med utfodringen eller kraftigt drar ned densamma. Så är det naturligtvis inte.

Där älgkalvarna är som störst har de en varierad diet. Tall är stapelföda vintertid men ju fler växter älgarna har i sin diet, desto bättre mår de. Det är ett av resultaten från ett stort forskningsprojekt i södra Sverige.

Viltvården i jordbrukslandskapet har efter lång stagnation åter börjat uppmärksammas på bred front. Särskilt gäller det i Skåne som man kan säga går i täten för nya satsningar på fältviltet.

Bertil Forsberg brukar skogen tillsammans med älgar och andra djur. 
Det har inte blivit dyrare, han har inga problem med betesskador och förstår inte varför älgen ses som ett skadedjur.

I Växbo satsar älgjaktlaget på viltvård, det senaste projektet är tillverkning av fågelholkar i granna färger.

Två Lotinfällor godkänns för fångst av vuxna vildsvin.
Efter en flera år lång rättstvist fick Lotin AB till slut rätt. 

Högsta förvaltningsdomstolen ger inte prövningstillstånd. Därmed har Kammarrättens utslag vunnit laga kraft, vilket innebär en svidande bakläxa för Naturvårdsverket.

Nu är det hög tid att börja planeringen av dina viltåkrar som skapar foder och skydd åt viltet. Viltåkern kan bidra till att avlasta kommersiella odlingar och skog mot viltskador. Även den biologiska mångfalden ökar i anslutning till en viltåker.

Vårvintern är rätt tid att se över beståndet av knipholkar inför ­häckningssäsongen. Gammalt bomaterial behöver rensas ut och nytt fyllas på. Reparationer kan också vara av nöden.

Stödutfodring av vilt ska vara välplanerad, börja tidigt och pågå tills våren kommer. Men även den som inte kommit igång med utfodringen kan göra en insats om vintern blir hård.

Jägare är viltvårdare. Och viltvårdare stödutfodrar rådjur de vintrar det behövs.
Så här gör du för att komma igång.

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

Efter att tallen i många år fått stått tillbaka för granen vid återplantering i Sydsverige har det nu vänt på allvar. Nu måste skogsbruket ta vara på intresset och öka sina ansträngningar för att få skogsägarna att fortsätta på inslagen väg, var det viktiga budskapet när projektet Mera tall höll ett avslutande seminarium i Växjö på torsdagen.

Grävlingen har ingenting emot att gå in i stora, stationära rävfällor, 
av typen värmländska tunnelfällan. Men riktad fångst efter grävling sker bäst med små, lätta burfällor som kan flyttas runt i markerna.

Grundprincipen vid minkfångst är att hindret ska skära av minkens vandringsväg och att fälltunneln ska vara den lättaste och naturligaste vägen förbi hindret.

I vattendrag med låga och sanka stränder är det inte alltid så enkelt att skapa en bra fångstplats för mink. Lösningen kan då vara att bygga en fångstflotte, ställa fällan på den och ankra ut flotten en bit ifrån stranden.

På en längre sträcka av en större kraftledning i Västra Götaland har viltvården fått genomslag i röjningen. Jaktvårdskonsulent Clas Magnusson har gjort flera stickprov längs sträckan och tagit bilder som visar att Svenska Kraftnät tänkt på viltet i sina röjningsanvisningar.

Det svåra vid kråkjakten med uvbulvan är att få kråkorna att tro att det verkligen är en fiende, en riktig berguv, som sitter där i trädets topp. Många varianter har provats under årens lopp. Effektivast var naturligtvis den levande uven som hölls i fångenskap, men man kan få riktigt bra resultat med en konstgjord. Bäst är den man bygger själv.

Naturvårdsverket har godkänt en slagfälla för mullvadar.