Sverige och Norge står nära varandra i många frågor – men älgförvaltningen är ett tydligt undantag. När den svenska älgbetesinventeringen varnade för allvarliga skador på skogen, då tillät den norska motsvarigheten hårdare betestryck – på samma träd. I Norge växer nu frustrationen mot en allt för hård förvaltning – på svenska sidan.

Renmarksutredningen ska snart vara klar med ett delbetänkande. Tvistefrågan för politikerna är om ringa olägenhet för renskötsel ska vara skäl nog för att stoppa bland annat småviltsjakt. Frågan om samebyarna ska ha ensamrätt att upplåta småviltsjakten på statens mark ovan odlingsgränsen kan komma att skjutas fram till huvudbetänkandet.

Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna, menar att alla samer, inte bara samebyarna, ska omfattas av urminnes hävd.

Ny forskning och arkeologiska fynd visar att historien om norra Sverige delvis kan ses i ett annat ljus.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet.

Judit Malmgren, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet, arbetar nu på Justitiekanslerns uppdrag med att ta fram ett underlag över hur markanvändningen har sett ut genom århundrandena.

Renmarkskommiténs ordförande Eric M Runesson är säker: Forskningen visar att samerna var först och därmed har samebyarna rätt att bestämma över jakten och fisket i Lappland. Andra forskare är inte lika säkra på den saken.
Svensk Jakt har träffat Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet. Enligt honom är det omöjligt att säga vilken etnicitet som bodde i området under tiden som är avgörande för den så kallade ”urminnes hävd”. Han hänvisar till de kulturmöten mellan olika människor som ägt rum under de senaste 500-1.000 åren, där individer och sociala gruppers kulturer flätats ihop på ett komplicerat sätt.

På kammen av det nära 900 meter höga fjället sitter två fjällripor. Jägaren Ulf Westerlund har fångat fåglarna i kikaren. Frågan är om han hinner ta sig fram innan fjälltoppen försvinner i de låga, gråa molnen som nu sveper in från öst. Frågan är också om han kommer ha samma tillgång till sina fjäll i framtiden?

Renmarkskommittén ska följa principerna i Girjasdomen. En dom som gav Girjas sameby ensamrätt att upplåta jakten och fisket inom sitt byområde. Nu pekar mycket på att utredningens ordförande Eric M Runesson kommer föreslå att samma princip ska gälla för all statlig mark ovan odlingsgränsen. Dessutom pekas flera olika handlingslinjer ut i en intern promemoria.

En låg älgstam i områden med stora rovdjur ställer höga krav på älgförvaltningen. Och rådet till jägarna om de inte vill sänka älgstammen ytterligare är enkelt.
– Se till att älgkorna överlever. Det är det absolut viktigaste i ett sådant område, säger Göran Ericsson, professor vid SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Hur mycket älg måste det finnas för att det ska gå att bedriva långsiktig älgjakt i områden med både björn och varg? Och var går den nedre gränsen när älgstammen är så låg att de stora rovdjuren äter upp hela tillväxten?
Frågorna blir allt mer relevanta för allt större områden där älgstammen minskar – medan de stora rovdjuren blir fler.

Utredningen av rennäringslagen har redan en rad slutsatser klara. Dessutom har expertgruppen i utredningen en överrock i form av en sakkunniggrupp, enbart ­bestående av samiska intressen, som kan reservera sig mot expertgruppens förslag.

Jägareförbundet varnar för att all jakt är hotad på statens mark i renskötselområdet, detta efter att rennäringslagen ses över i en statlig utredning.
Svensk Jakt har frågat samtliga 22 riksdagsledamöter från de tre nordligaste länen hur de ser på utredningens direktiv och om de anser att samerna ska ha ensamrätt att upplåta jakt och fiske på statens mark.

Den 20 maj i år klubbade regeringen direktiven till den kommitté som ska utreda en ny renskötsellagstiftning. Direktiven, alltså vad regeringen vill att kommittén ska utreda, oroar nu många jägare i norr.

Världsnaturfonden WWF. Kungen.
En före detta ståthållare och förbundsordförande.
En visselblåsare.
Och en bitter maktkamp mellan länsföreningarna.

Jägareförbundets senaste årsstämma har beskrivits som kaotisk och till och med ovärdigt en seriös folkrörelse med snart 200 år på nacken. Men det har stormat även förut i förbundets moderna historia.

Valberedningens tankar om en öppen process i valet av ny ordförande bidrog till öppen strid i Jägareförbundet. Men låsningarna och sprickan fanns där sedan tidigare.
– Vi hittade ingen dyrk som passade, konstaterar Jan-Olov Ragnarsson, tidigare ordförande i Jägareförbundets valberedning.

Torbjörn Larsson lämnar Jägareförbundet i en tid av hårda interna strider. Som en reflektion på årets dramatiska stämma hoppas han att alla inblandade kan sansa sig.
– För förbundets och medlemmarnas skull. Alla måste ta sig förbi det här debaclet, säger Torbjörn Larsson.

Jägareförbundet Lidingö jaktvårdskrets riktar stark kritik mot sin länsförening, Jägareförbundet Stockholms län. Anledningen är att kretsarna inte informerades innan förbundsårsstämma om hur länsföreningen tänkt rösta i valet till ny förbundsordförande. Nu säger vice ordförande i länsföreningen, Rolf Eriksson, att han avgår.