Valberedningens tankar om en öppen process i valet av ny ordförande bidrog till öppen strid i Jägareförbundet. Men låsningarna och sprickan fanns där sedan tidigare.
– Vi hittade ingen dyrk som passade, konstaterar Jan-Olov Ragnarsson, tidigare ordförande i Jägareförbundets valberedning.

Torbjörn Larsson lämnar Jägareförbundet i en tid av hårda interna strider. Som en reflektion på årets dramatiska stämma hoppas han att alla inblandade kan sansa sig.
– För förbundets och medlemmarnas skull. Alla måste ta sig förbi det här debaclet, säger Torbjörn Larsson.

Jägareförbundet Lidingö jaktvårdskrets riktar stark kritik mot sin länsförening, Jägareförbundet Stockholms län. Anledningen är att kretsarna inte informerades innan förbundsårsstämma om hur länsföreningen tänkt rösta i valet till ny förbundsordförande. Nu säger vice ordförande i länsföreningen, Rolf Eriksson, att han avgår.

Striden inom Jägareförbundet har varit tydligt uppdelad med elva länsföreningar på vardera sida. Men alla länsföreningsombud röstade inte efter ”länslinjen” vid årsstämman.
I ordförandevalet valde Tomas Strandhag, ombud för Jägareförbundet Östergötland, att avstå i den slutna voteringen. Det berättar han nu för Svensk Jakt.

Svenska Jägareförbundets nyvalde ordförande Peter Eriksson har ägnat sin första tid åt att resa runt i landet. Han har träffat besvikna förtroendevalda, men också mötts av människor som vill kämpa för ett enat förbund.

Henry Sténson lämnade Jägareförbundets årsstämma efter första dagens förhandlingar. Efter att han under dagen förlorat i valet av ny ordförande och senare även en plats i förbundsstyrelsen.
– Det fanns inte ett uns av ambition att hela såren i förbundet, men jag var den enda som gick hem med rak rygg, säger Henry Sténson.

Dagen före årsstämman lämnade Jägareförbundets generalsekreterare Bo Sköld sitt uppdrag med omedelbar verkan. Efter att förbundsstyrelsen informerats och formellt godkänt uppsägningen fick alla anställda information. Personalens fackliga representanter uttrycker stor oro över utvecklingen inom förbundet.

ARTIKELN HAR UPPDATERATS. 49 ombud som representerar förbundets totalt 22 länsföreningar utgör ”Svenska Jägareförbundets riksdag”.
Detta är ledamöterna – och så röstade de på årsstämman.

Vad var det som ledde fram till Svenska Jägareförbundets kaosartade stämma, där det med mer än önskad tydlighet visades vilket bråddjup som uppstått mellan förbundets länsföreningar – elva på den ena sidan, elva på den andra? Svensk Jakt ser i tidslinjen nedan tillbaka, bland annat på tidigare konflikter där oenigheten varit stor.

ARTIKELN HAR UPPDATERATS. En bedrövlig stämma som aldrig får upprepas., men få konkreta svar på varför det blev som det blev – eller hur Svenska Jägareförbundet nu ska gå vidare och enas.
Flera av de elva länsordförande som stod på vinnarsidan menar att samtal och tid är några nycklar som behövs för att lätta upp de låsningar och den splittring som nu präglar Jägareförbundet.
Frågan är om det räcker?

Ilska och besvikelse.
Men också sorg.
Och någonstans en vilja att komma vidare. Utan att veta hur.
Så kan man sammanfatta reaktionerna på Jägareförbundets årsstämma bland de elva länsordförande som stod på förlorarsidan när den infekterade valprocessen avgjordes.
Svensk Jakt har varit i kontakt med samtliga.

Det löper en spricka genom Svenska Jägareförbundets styrande skikt.
Vid förbundsårsstämman 5–6 juni nådde den infekterade interna striden kokpunkten.
Vad beror splittringen på?
Varför har den uppstått?
Vilken är Jägareförbundets väg framåt?
Svensk Jakt granskar sprickan i Svenska Jägareförbundet.

Fyra år efter att Naturvårdsverket tog fram förslag på hur skyddsjakten kan utvecklas har inget av förslagen fått något genomslag när länsstyrelserna ska besluta om skyddsjakt.

År 2015 släppte Naturvårdsverket en rapport med en rad förslag på hur skyddsjakten på varg kan utvecklas. Bland annat vill verket se liberalare skyddsjaktregler i de mest vargtäta områdena.

42 skyddsjaktansökningar har skickats in bara till en enda mellansvensk länsstyrelsen under de senaste fem åren. Bara vid ett tillfälle har en varg sedan fällts.
Regelverket kring skyddsjakten på varg bör ses över, anser länsstyrelsens enhetschef.

Har vi en väl fungerande skyddsjakt på varg? Och vad krävs egentligen för att få skyddsjakt på varg beviljad på olika platser i landet? Svensk Jakts granskning kastar nytt ljus över frågan.

Totalt har 187 skyddsjaktansökningar på varg hanterats av landets länsstyrelser under perioden 1 januari 2015 till den 20 november 2019. Svensk Jakts unika granskning visar hur många av ansökningarna som beviljats och att det är stor skillnad mellan länen hur många ansökningar som beviljats.