Såväl Länsstyrelsen i Örebro län som Jägareförbundet har kritiserat Stora Enso för deras agerande kring avskjutningsmålet i Björnjägarns älgskötselområde. Skogsbolaget vill inte ställa upp på en intervju med Svensk Jakt för att bemöta kritiken, utan väljer att svara via mejl.

Länsstyrelsen i Örebro län beslutade att sänka tilldelningen i syfte att höja älgstammen. Trots dialog med länsstyrelsen vidhåller skötselområdets representant, tillika ordförande i älgförvaltningsgruppen och representant för Stora Enso, att andra siffror gäller: att 100 fler älgar än beslutat ska skjutas.

Att Naturvårdsverket skulle fastställa Länsstyrelsen Örebros beslut om att höja älgstammen har Stora Enso svårt att se. Men på frågan om det kommer att finnas en meningsfull älgjakt i området, om den alternativa planen blir verklighet – det vill bolaget inte svara på.

Älgstammen har nästan halverats, samtidigt som skogsskadorna ökat kraftigt. Det fick en av markägarna i älgförvaltningsgruppen att byta fot – och nu ska älgstammen höjas. Länsstyrelsen höll med, men inte Stora Enso och Sveaskog som överklagat beslutet.

I en unik sammanställning kan Svensk Jakt nu presentera avskjutningssiffror för samtliga län. För jägaren knappast någon munter läsning – men en tydlig bild av älgstammens dramatiska minskning.

Socialdemokraterna anser att renmarksutredningen behöver mer tid. Isak From (S) och Emilia Töyrä (S) ställer sig dock bakom delbetänkandet som de anser innebär …”ett oförändrat tillstånd.” Samtidigt varnar de för att det kan leda till att fler samebyar stämmer staten.

Tre partier reserverar sig mot delbetänkandet och riktar samtidigt kraftfull kritik mot hur arbetet bedrivits i Renmarkskommittén. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser bland annat att juridiken tagit över politiken.

Renmarkskommittén överlämnar snart ett delbetänkande till regeringen.

De tyngsta frågorna som skulle besvaras av utredningen med Eric M Runesson i spetsen förblir obesvarade. Centerpartiets ledamot i utredningen vill dock inte kalla det för ett misslyckande. 

Äbin fyller sitt syfte och skadorna är för höga – men älgen kan inte ensam beskyllas för problemen. Dessutom kan mängden skador minska med flera åtgärder. Så kan intervjun med Skogsstyrelsens viltspecialist, Ebba Henning Planck, sammanfattas.

I gränslandet mellan Norge och Sverige har forskarna i projektet Grensevilt jämfört de båda ländernas älgförvaltning. Slutsatsen blev att samma älgstam förvaltas med olika synsätt, vilket ställer till problem.

Sverige och Norge står nära varandra i många frågor – men älgförvaltningen är ett tydligt undantag. När den svenska älgbetesinventeringen varnade för allvarliga skador på skogen, då tillät den norska motsvarigheten hårdare betestryck – på samma träd. I Norge växer nu frustrationen mot en allt för hård förvaltning – på svenska sidan.

Renmarksutredningen ska snart vara klar med ett delbetänkande. Tvistefrågan för politikerna är om ringa olägenhet för renskötsel ska vara skäl nog för att stoppa bland annat småviltsjakt. Frågan om samebyarna ska ha ensamrätt att upplåta småviltsjakten på statens mark ovan odlingsgränsen kan komma att skjutas fram till huvudbetänkandet.

Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna, menar att alla samer, inte bara samebyarna, ska omfattas av urminnes hävd.

Ny forskning och arkeologiska fynd visar att historien om norra Sverige delvis kan ses i ett annat ljus.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet.

Judit Malmgren, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet, arbetar nu på Justitiekanslerns uppdrag med att ta fram ett underlag över hur markanvändningen har sett ut genom århundrandena.

Renmarkskommiténs ordförande Eric M Runesson är säker: Forskningen visar att samerna var först och därmed har samebyarna rätt att bestämma över jakten och fisket i Lappland. Andra forskare är inte lika säkra på den saken.
Svensk Jakt har träffat Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet. Enligt honom är det omöjligt att säga vilken etnicitet som bodde i området under tiden som är avgörande för den så kallade ”urminnes hävd”. Han hänvisar till de kulturmöten mellan olika människor som ägt rum under de senaste 500-1.000 åren, där individer och sociala gruppers kulturer flätats ihop på ett komplicerat sätt.

På kammen av det nära 900 meter höga fjället sitter två fjällripor. Jägaren Ulf Westerlund har fångat fåglarna i kikaren. Frågan är om han hinner ta sig fram innan fjälltoppen försvinner i de låga, gråa molnen som nu sveper in från öst. Frågan är också om han kommer ha samma tillgång till sina fjäll i framtiden?

Renmarkskommittén ska följa principerna i Girjasdomen. En dom som gav Girjas sameby ensamrätt att upplåta jakten och fisket inom sitt byområde. Nu pekar mycket på att utredningens ordförande Eric M Runesson kommer föreslå att samma princip ska gälla för all statlig mark ovan odlingsgränsen. Dessutom pekas flera olika handlingslinjer ut i en intern promemoria.