På kammen av det nära 900 meter höga fjället sitter två fjällripor. Jägaren Ulf Westerlund har fångat fåglarna i kikaren. Frågan är om han hinner ta sig fram innan fjälltoppen försvinner i de låga, gråa molnen som nu sveper in från öst. Frågan är också om han kommer ha samma tillgång till sina fjäll i framtiden?

Renmarkskommittén ska följa principerna i Girjasdomen. En dom som gav Girjas sameby ensamrätt att upplåta jakten och fisket inom sitt byområde. Nu pekar mycket på att utredningens ordförande Eric M Runesson kommer föreslå att samma princip ska gälla för all statlig mark ovan odlingsgränsen. Dessutom pekas flera olika handlingslinjer ut i en intern promemoria.

En låg älgstam i områden med stora rovdjur ställer höga krav på älgförvaltningen. Och rådet till jägarna om de inte vill sänka älgstammen ytterligare är enkelt.
– Se till att älgkorna överlever. Det är det absolut viktigaste i ett sådant område, säger Göran Ericsson, professor vid SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Hur mycket älg måste det finnas för att det ska gå att bedriva långsiktig älgjakt i områden med både björn och varg? Och var går den nedre gränsen när älgstammen är så låg att de stora rovdjuren äter upp hela tillväxten?
Frågorna blir allt mer relevanta för allt större områden där älgstammen minskar – medan de stora rovdjuren blir fler.

Utredningen av rennäringslagen har redan en rad slutsatser klara. Dessutom har expertgruppen i utredningen en överrock i form av en sakkunniggrupp, enbart ­bestående av samiska intressen, som kan reservera sig mot expertgruppens förslag.

Jägareförbundet varnar för att all jakt är hotad på statens mark i renskötselområdet, detta efter att rennäringslagen ses över i en statlig utredning.
Svensk Jakt har frågat samtliga 22 riksdagsledamöter från de tre nordligaste länen hur de ser på utredningens direktiv och om de anser att samerna ska ha ensamrätt att upplåta jakt och fiske på statens mark.

Den 20 maj i år klubbade regeringen direktiven till den kommitté som ska utreda en ny renskötsellagstiftning. Direktiven, alltså vad regeringen vill att kommittén ska utreda, oroar nu många jägare i norr.

Världsnaturfonden WWF. Kungen.
En före detta ståthållare och förbundsordförande.
En visselblåsare.
Och en bitter maktkamp mellan länsföreningarna.

Jägareförbundets senaste årsstämma har beskrivits som kaotisk och till och med ovärdigt en seriös folkrörelse med snart 200 år på nacken. Men det har stormat även förut i förbundets moderna historia.

Valberedningens tankar om en öppen process i valet av ny ordförande bidrog till öppen strid i Jägareförbundet. Men låsningarna och sprickan fanns där sedan tidigare.
– Vi hittade ingen dyrk som passade, konstaterar Jan-Olov Ragnarsson, tidigare ordförande i Jägareförbundets valberedning.

Torbjörn Larsson lämnar Jägareförbundet i en tid av hårda interna strider. Som en reflektion på årets dramatiska stämma hoppas han att alla inblandade kan sansa sig.
– För förbundets och medlemmarnas skull. Alla måste ta sig förbi det här debaclet, säger Torbjörn Larsson.

Jägareförbundet Lidingö jaktvårdskrets riktar stark kritik mot sin länsförening, Jägareförbundet Stockholms län. Anledningen är att kretsarna inte informerades innan förbundsårsstämma om hur länsföreningen tänkt rösta i valet till ny förbundsordförande. Nu säger vice ordförande i länsföreningen, Rolf Eriksson, att han avgår.

Striden inom Jägareförbundet har varit tydligt uppdelad med elva länsföreningar på vardera sida. Men alla länsföreningsombud röstade inte efter ”länslinjen” vid årsstämman.
I ordförandevalet valde Tomas Strandhag, ombud för Jägareförbundet Östergötland, att avstå i den slutna voteringen. Det berättar han nu för Svensk Jakt.

Svenska Jägareförbundets nyvalde ordförande Peter Eriksson har ägnat sin första tid åt att resa runt i landet. Han har träffat besvikna förtroendevalda, men också mötts av människor som vill kämpa för ett enat förbund.

Henry Sténson lämnade Jägareförbundets årsstämma efter första dagens förhandlingar. Efter att han under dagen förlorat i valet av ny ordförande och senare även en plats i förbundsstyrelsen.
– Det fanns inte ett uns av ambition att hela såren i förbundet, men jag var den enda som gick hem med rak rygg, säger Henry Sténson.

Dagen före årsstämman lämnade Jägareförbundets generalsekreterare Bo Sköld sitt uppdrag med omedelbar verkan. Efter att förbundsstyrelsen informerats och formellt godkänt uppsägningen fick alla anställda information. Personalens fackliga representanter uttrycker stor oro över utvecklingen inom förbundet.

ARTIKELN HAR UPPDATERATS. 49 ombud som representerar förbundets totalt 22 länsföreningar utgör ”Svenska Jägareförbundets riksdag”.
Detta är ledamöterna – och så röstade de på årsstämman.

Vad var det som ledde fram till Svenska Jägareförbundets kaosartade stämma, där det med mer än önskad tydlighet visades vilket bråddjup som uppstått mellan förbundets länsföreningar – elva på den ena sidan, elva på den andra? Svensk Jakt ser i tidslinjen nedan tillbaka, bland annat på tidigare konflikter där oenigheten varit stor.

ARTIKELN HAR UPPDATERATS. En bedrövlig stämma som aldrig får upprepas., men få konkreta svar på varför det blev som det blev – eller hur Svenska Jägareförbundet nu ska gå vidare och enas.
Flera av de elva länsordförande som stod på vinnarsidan menar att samtal och tid är några nycklar som behövs för att lätta upp de låsningar och den splittring som nu präglar Jägareförbundet.
Frågan är om det räcker?