Efter 25 års erfarenhet av att undersöka viltskador på skogen har jag kommit fram till följande: Den stora boven är de bristande kunskaper hos människor som är satta att förvalta skogen.

Två skogsägare i Arbrå, utanför Bollnäs i södra Hälsingland har fått besked från länsstyrelsen om att deras avverkningar bör stoppas, med hänvisning till att lavskrikan har sitt sydligaste utbredningsområde i de aktuella trakterna.

När Skogens och Jaktens dag arrangeras på Baldersnäs herrgård den 22 maj är jaktvårdskretsarna i Dalsland medarrangörer. Besökarna utlovas en spännande dag där jakt, fiske och friluftsliv står i fokus.

Hur ska miljöhänsynen i skogen förbättras och hur och vem ska få överklaga fattade beslut? Det ska nu den statliga utredaren Charlotta Riberdahl försöka bringa klarhet i.

I sin reklamfilm vill Naturskyddsföreningen få till en ny skogspolitik med färre kalhyggen. Men på deras egna skogsfastigheter bedrivs kommersiellt skogsbruk med kalhyggesavverkningar.

Drygt 80 procent av vårens skogsplantor är ordertecknade hos Svenska Skogsplantor. Särskilt hög efterfrågan är det på tall, skriver Sveaskog i ett pressmeddelande.

Grupper av träd som lämnas på hyggen, så kallade hänsynsytor, blir viktiga reservat för många arter som annars skulle försvunnit i den nya miljö som bildas när gammelskogen försvinner. Och ju större yta som lämnas, desto bättre.

Kantzoner i form av skogsridåer längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden. Det visar en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet.

Skogsbolaget Holmen har tagit fram en bildpolicy för sina webbplatser, riktade till sina jaktarrendatorer. Jaktbilder som inte håller måttet enligt policyn kan plockas bort.

Skogsstyrelsen larmar om fortsatta allvarliga betesskador i södra och mellersta Sverige.
Det visar en första analys av den skadeinventering som görs i hälften av landets älgförvaltningsområden.

Under en lång följd av år har andelen tall som planteras i södra Sveriges skogar minskat. Men nu verkar det som att trenden har vänt.

Under 2015 kommer det att genomföras älgbetesinventeringar, ÄBIN, med en ny form av finansiering som kompletterar den finansiering och den ÄBIN som tidigare genomförts, framförallt i norr.

Från årsskiftet ställs krav på motorsågskörkort för arbetstagare. Men vad betyder föreskrifterna för jägaren som röjer pass på arrenderad jaktmark eller hos sin granne? Med hjälp av experten Tomas Gullberg reder Svensk Jakt ut vad som gäller.

Skogsstyrelsen genomför nu träffar i mellersta Sverige för att lyfta hur skogsskötseln i områden med hårt betestryck kan utformas på ett viltanpassat sätt.

Var försiktig med att dra för långtgående slutsatser av Skogsstyrelsens viltbetesinventering i Götalands ungskogar. Uppmaningen kommer från Kronobergs jaktvårdskonsulent Elias Turesson, som menar att det är trenderna som är det intressanta, inte första inventeringsårets resultat.

Den hittills största viltbetesinventeringen i Götaland är avslutad. Överlag är betestrycket mycket stort och skadorna, framförallt på tall, är allvarliga, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Det mullrar i jägarleden i Tornedalen över skogsbolagens prissättning.
– Det finns en gräns för när det blir för dyrt att jaga, säger jägaren Mikael Larsson.

En av stötestenarna i det nya älgförvaltningssystemet ser ut att vara löst genom att skogsbruket enats om hur betesskadeinventeringarna ska finansieras. Från och med 2015 betalar man för en modell som innebär att södra och norra Sverige inventeras växelvis.

Priserna på skogsmark fortsatte att sjunka förra året visar statistik från LRF konsult. Snittpriset för landet har sjunkit med sju procent under 2013 och i Norrland med hela 12 procent.