Svart på vitt om udda älg

De har beskrivits som spök- och sagoälgar, men de är högst ­verkliga. Vita älgar förekommer i framför allt Värmland, men även ett fåtal i Dalarna och Bohuslän/ Dalsland. Och de är inte albino.

25 juli 2016

Vuollerim-älgen var bara sex år

Den 9 september 1982 fällde Leif Jacobsson, Vuollerim, en älgtjur med gigantisk hornkrona. Trofén mättes till 420,2 poäng. Ändå var älgtjuren bara sex år.

12 juli 2016

Hackspetten – en förbisedd predator

För de flesta är den större hackspetten en trevlig och färggrann besökare vid fågelbordet. Det är dock inte hela sanningen. Hackspetten är nämligen också en predator av rang.

9 juli 2016

De flesta harungar blir rävmat

Harungarnas liv är farofyllt. De flesta blir rävmat under sitt första levnadsår. Störst är avgången när harungarna börjar utforska sin omgivning.

8 maj 2016

En älgkalv växer mer än ett kilo per dygn

Den nyfödda älgkalven väger omkring tio kilo. Under första månaden dubblar den sin vikt. Tack vare sommarens näringsrika föda växer den sedan med mer än ett kilo per dygn.

5 maj 2016

Storspovhanen sköter tillsynen av ungarna

Ständigt vaktande och varnande från någon upphöjd plats, ofta ett ladutak, sköter storspovhanen tillsynen av ungarna. Honan har då redan lämnat landet.

21 april 2016

Jägarnas skyddshelgon – ett PR-trick?

Legenden om den helige Hubertus, jägarnas skyddspatron, går ända tillbaka till den tid då kristendomen började spridas i Italien. Den förste som mötte en hjort med ett lysande krucifix mellan hornen var den romerske översten Placidus.

21 april 2016

Moripan trivdes inte i Sverige

I Sverige förekommer två slags ripor: dalripor och fjällripor. Vid sekelskiftet gjordes dock upprepade försök att introducera även en tredje art, nämligen moripan.

26 mars 2016

Snösparven – en vårprimör

När maten frampå våren började tryta i de små, grå stugorna i fjällbygderna kom flyttfåglarna som en välsignelse. Bland de första som anlände var snösparvarna som fångades i snaror och anrättades.

Mården är en oförvägen jägare som inte tvekar att ge sig på mångdubbelt större bytesdjur. Foto: Kenneth Johansson

5 mars 2016

Mården kan ta rådjur

Rådjur hör inte till mårdens bytesdjur. Skillnaden i kroppsstorlek är för stor. Ändå har det bevisligen hänt att en mård lyckats ta ett rådjur!

29 februari 2016

Ett rådjur kan bli nästan 20 år

Det är ovanligt att frilevande rådjur blir äldre än tio år, men i hägn kan rådjur nå betydligt högre ålder. Det äldsta rådjur man känner till är en bock som kallades Puller och som blev nästan 20 år gammal!

Det är så här man ser den, som en starkt orangefärgad fläck på marken efter snösmältningen. Foto: Bernt Karlsson

17 januari 2016

Älgen bidrar till biologisk mångfald

Den är lättast att upptäcka direkt efter det att snön smält undan. Den syns då på långt håll som en starkt orangefärgad fläck på marken, nästan alltid på eller intill spillningshögar av älg.

Mårdens långsmala, smidiga kropp är väl lämpad för att klättra i träd men avger också mycket värmeenergi. Foto: Kenneth Johansson

13 januari 2016

Mården räds kyla

På vintern är mården utpräglat nattaktiv. Daglegan tar den helst högt i träden, i ett ekorrbo eller liknande. Så fort temperaturen sjunker kryper den emellertid ner under jorden.

En dykande bäver kan förflytta sig mycket långa sträckor under vattnet. Foto: Kenneth Johansson

31 december 2015

En bäver kan stanna under vatten i 15 minuter

Bävern är ytterst väl anpassad till ett liv i vatten. På land kan den verka tung och klumpig, men i vattnet blir det tvärtom. Där blir kroppen ändamålsenligt spolformad.

Foto: Kjell-Erik Moseid

30 december 2015

Det har funnits ripor på Gotland

Visste du att det funnits dalripor på Gotland?

Kanadagässen förekommer i dag i stort antal över praktiskt taget hela landet. Foto: Kenneth Johansson

29 december 2015

Några få kanadagäss blev 170.000 stycken

Den svenska stammen av kanadagäss, som i dag bedöms uppgå till ungefär 17.000 par och 170.000 fåglar, härstammar från bara några få individer.

Foto: Kenneth Johansson

27 december 2015

En rävkull kan äta ett ton bytesdjur!

Medan vuxna rävar är ganska bill­iga ”i drift” åtgår det stora mäng­der bytesdjur när en kull rävvalpar växer upp. Redan innan valparna föds börjar rävparet därför samla bytesdjur som de lagrar i grytet.

Foto: Kjell-Erik Moseid

27 december 2015

Därför byter skogsharen färg

Medan fältharen är brun året om växlar skogsharen färg mellan sommar och vinter.

Mårdhunden är stor som en räv men har kortare ben och svans, litet huvud med korta, runda öron och karaktäristisk ansiktsmask med svarta teckningar runt ögonen. Färgen är brun till gulbrun. Foto: Le Carlsson

26 december 2015

Den första mårdhunden sågs redan 1947

Sedan några år bedrivs en kampanj för att förhindra att mårdhunden får fotfäste i Sverige. Arten har emellertid funnits här ganska länge.

Foto: Kenneth Johansson

25 december 2015

Grävling – en läckerhet i kristider

Numera betraktas inte grävlingen som matvilt, men bara 60 år tillbaka var det annorlunda. I köttbristens dagar under andra världskriget såldes och köptes grävling, och i Svensk Jakt presenterades till och med recept.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev