onsdag 13 november

Jakt & prylar

Publicerad 25 december 2015 - 08:04

Grävling – en läckerhet i kristider

Foto: Kenneth Johansson

Numera betraktas inte grävlingen som matvilt, men bara 60 år tillbaka var det annorlunda. I köttbristens dagar under andra världskriget såldes och köptes grävling, och i Svensk Jakt presenterades till och med recept.

Jag var ganska pessimistisk när jag första gången skulle bereda grävling. Men nu efter ett par års erfarenheter äter jag lika gärna grävling som annat förnämligt vilt, deklarerade köksmästare G. Benediktsson hurtfriskt i Svensk Jakts majnummer 1943.
Under vinjetten Köket och villebrådet gavs först en utförlig instruktion över hur grävlingen skulle tillvaratas: ”Grävlingen flås, rensas, lägges i ättiksblandat vatten i ett dygn och sköljes väl. Därefter får den ligga i marinad två veckor på ett svalt ställe. Marinad: Alla slags grönsaker skäres i småbitar. Vitpeppar, lagerbärsblad, mejram eller enbär blandas med svagdricka eller pilsner, vinättika och litet citronsaft.”
”När grävlingen har legat i marinaden får den väl avrinna. För att dryga ut köttet så mycket som möjligt, brukar jag urbena låren, som går bra att använda till alla förekommande köttfärsrätter. Ryggen kan man använda som stek, bogar och hals till ragu.”
Trikinrisken var känd. Det framgick bland annat av Kungl. Maj:ts kungörelse av den 27 mars 1942 som stadgade besiktningstvång för kött av diverse vilt, bland annat grävling och räv. Eftersom det kunde antas att en del grävlingar användes direkt i jägarnas hushåll förekom även artiklar i Svensk Jakt som varnade för att äta obesiktigat grävlingkött.
Det var inte bara grävlingens kött som efterfrågades. Företaget ElektroHelios i Stockholm annonserade även efter grävlingfett. Flottet ska levereras skirat, det vill säga sådant man får det när man kokar ur grävlingköttet. Ur en riktigt höstfet grävling bör man väl minst kunna utvinna två–fyra kilo skirat fett och ett pris på åtminstone fem–sex kronor kilot torde säkerligen kunna påräknas, skrev Svensk Jakt.

• Läs även: Visst kan man äta grävling

Viltragu Printanière

Bogar och hals hugges i bitar och brynes tillsammans med grönsaker.
Pudras med paprika och curry, smaksättes med salt. Spädes med rödvin eller vatten och får koka tills köttet känns mört. Köttet upplägges i karott, såsen avredes, silas och överhälles, serveras med årstidens grönsaker.

Köksmästare G. Benediktsson

Skribent

Bernt Karlsson

sv.jakt.norr@telia.com

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Vapen till salu på Annonstorget

Jaktmarker på Annonstorget

Jägartips
Tipsen du inte kan vara utan
Lindroth testar vapen
Ulf Lindroth testar och tipsar
Tolv myter
Om vildsvin och vildsvinsjakt
Läsarnas jakter
Läs om läsarnas jaktlycka

Samtidigt på JaktPlay