Beslutet om att förkorta jakttiden på ripa innebär ytterligare ett steg mot slutet för den någorlunda fria fjälljakten.
Vad var ripan värd, i förhandlingen mellan de två regeringspartierna S och MP?

Idag är det pressfrihetens dag.
Alla friheter måste försvaras, varje dag. I ord och handling.
Även på jaktjournalistikens område.

Hoppet är inte det sista som överger människan.
Det är prestigen.

I söndagens Min sanning i SVT intervjuades Miljöpartiets tidigare språkrör (2002–2011) Peter Eriksson, som nu lämnat politiken efter nästan 30 år i politikens toppskikt, däribland två mandatperioder som minister i S-MP-regering.
Och sanningar levererades minsann.

Snart har sex år gått sedan Naturvårdsverket utredde hur skyddsjakten på varg kan utvecklas. Ännu har inget av förslagen i utredningen fått något genomslag när länsstyrelserna ska besluta om skyddsjakt. Finns det ingen botten i det förtvivlans träsk som kallas svensk vargförvaltning?

Maria Gardfjell (MP) vill stoppa den tredje jaktformen – den illegala jakten. Där är vi eniga. Brott ska bekämpas och tystnadskulturen ska brytas. Därför har jag satt samman en lista över hur man inte ska göra om man vill stoppa tystnadskulturen – detta i form av en kontraindikationschecklista.

Vad har egentligen störst betydelse – den ”goda intentionen” – eller konsekvenserna?
Ska symbolik verkligen värderas högre än resultat?

Vad var det som hände egentligen?
Som en blixt från klar himmel kom frågan upp på Svenska Jägareförbundets årsstämma: frågan om fortsatt förtroende för Rickard Axdorff som ledamot i förbundsstyrelsen.
Fler än en läsare och medlem i förbundet har efter gårdagens händelse ställt sig frågan: Vad var egentligen bakgrunden till att årsstämman, hellre än att återvälja Rickard Axdorff, har en vakant plats i styrelsen fram till nästa stämma?
Jag har grävt lite i saken.

”Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra”. Så lyder en flitigt citerad passage i George Orwells klassiker Djurfarmen.

12 februari 2020 – startdatum för en ny runda i vargkarusellen?
Ja, redan nu kan nog gårdagens datum noteras för detta i de vargpolitiska historieböckerna.

Naturvårdsverket överväger att åter börja flytta vargar över landet.
Nu? När samma myndighet redan stoppat förvaltningen av varg?
Nej, och tillåt mig parafrasera den gamle VPK-ledaren C.-H. Hermansson:
Någon jävla ordning får det väl ändå vara i en naturvårdsbyråkrati?

Vad händer i ett samhälle där medborgarna slutar att lita på myndigheterna?
Naturvårdsverket gör sitt yttersta för att vi ska få svar på den frågan.

Åklagare Åse Schoultz önskade i gårdagens Aktuellt att Jägareförbundet utesluter personer som ägnar sig åt illegal jakt på varg. Det senaste decenniet har tre personer dömts för detta brott – ingen av dem är medlem i Jägareförbundet.
Vilka personer är det egentligen som Schoultz vill att Jägareförbundet tar avstånd ifrån?

”Alltid (!) på urfolkets sida. Alltid.”

Lördagens aktion av nynazistiska Nordiska Motståndsrörelsen utanför jaktmässan Swedish Game Fair på Tullgarns slott understryker att våldsbejakande extremister – av alla sorter – måste hållas kort.

”I Stockholm är vi ju positiva. Vi omfamnar ju vargen”, säger SVT:s Anders Lundin.
Är vi verkligen det? undrar jag.

Under gårdagen rapporterade Svensk Jakt och flera andra medier om hur betalningslösningsjätten Klarna sagt upp avtalet med ett jaktföretag i Piteå, Fritid & Vildmark. Detta efter att en av företagets anställda twittrat om saken.

Konflikten mellan att bevara och samtidigt förvalta rovdjur blir tydlig i kvällens avsnitt av Uppdrag granskning, där SVT tar upp rovdjursfrågan ur en renskötares perspektiv. En skildring som kanske kan leda till en mer nyanserad bild av svensk rovdjursförvaltning med ökad förståelse för utsatta människors situation.

Svensk Jakt publicerar i dag flera artiklar där vi granskar skyddsjakten på björn i allmänhet – och skyddsjakten på björn i Norrbotten i synnerhet.   Artiklarna finns att ta del av här: • Rekord i skyddsjakt – staten eldade upp…