Älgen är en svensk nationalsymbol vars öde inte kan avgöras enbart av en intressegrupp. Att skjuta ner stammen som man gjort i Finland är inget att ta efter.

Chipmärk och dna-testa alla Sveriges vargar. Då kan snabbt rätt individ tas bort när de dödar tamdjur.

Jag är med och arrenderar en mark av Sveaskog i Örebro län. Häromdagen dök årets PM från bolaget ner i mailboxen hos vår jaktledare. Detta inleds trivsamt med ”det ska vara roligt att jaga på Sveaskogs marker”. Efter den inledningen är det roliga slut.

Förvalta Sveriges älgstam som man gör i Finland, där det tillåts max tre vuxna älgar per tusen hektar.

Länsstyrelsen Värmland har ett mycket viktigt beslut att meddela i dagarna. Ska det bli licensjakt på varg i länet och hur stor blir den i så fall?

Anders Friborg sprider falska påståenden och ägnar sig åt fria fantasier, skriver Södras Lars-Ove Johansson i en replik på debattartikeln Ridån dras ner för vår älgjaktkultur. Anders Friborg svarar direkt på anklagelserna.

Det blev inte som vi tänkt. Det nya älgjaktssystemet drivs nu av våra motståndare, det vill säga mot jägarnas inställning. Bygger det på brist på kunskap och fakta, eller mer på att motståndarna utnyttjar detta?

Så länge inte beslutsfattare sätter sig in i hur vargproblemet ökar på den svenska landsbygden är ingen bättring att vänta. Det senaste exemplet på det är landshövding Per Bills svar på Jägareförbundets öppna brev om vargjakt.

Nu är måttet rågat. Jägarna i det jaktlag som Sveaskogs Mikael Lundberg i sin debattartikel hävdar blivit av med jakten för att bolaget ska nå de skogliga målen, har blivit uppsagda av helt andra anledningar.

Vad hände med älgarna vi inte fällde förra hösten? Korna hade ingen kalv då och vi skulle ligga före med kalv. Nu är nästan alla kor borta och därmed ännu färre kalvar.

Det är förvånande att högsta ledningen i Svenska Jägareförbundet är så dåligt påläst efter alla år. Riksdagens beslut innebär inte att vargstammen ska vara mellan 170 och 270 djur.

Det är glädjande att länsstyrelsen har uppmärksammat behovet av dialog mellan alla berörda parter när det gäller möjligheten att vara på våra fjäll i Jämtland. Men varför vänta till nästa år?

Det är med sorg i hjärtat jag ser vårt fina viltvårdsområde knaka i fogarna med risk för splittring och avregistrering.

I en debattartikel frågar Jägareförbundet Västerbottens ordförande KG Abramsson vad hela folkets skogsbolag Sveaskog håller på med, egentligen. Här får han svar av bolagets skogsvårdschef Mikael Lundberg.

På Svenskjakt.se läser jag om att länsstyrelsen säljer jaktkort till samebyns jaktgäster och ställer mig frågan: Vad är egentligen problemet?

Efter att ha läst svaret från landshövdingen i Gävleborgs län på Jägareförbundets öppna brev kan man konstatera att ingen hänsyn tas till befolkningen som är drabbad av varg.

Vi hade önskat att landshövdingarna i rovdjurslänen vågat belysa den problematik samt de rädslor och skador som rovdjuren orsakar. Det måste finnas någon som står upp för människorna som vill begränsa rovdjurens negativa påverkan och de olägenheter som följer en alltför tät vargstam, skriver företrädare för Svenska Jägareförbundet i en debattreplik.

Jag har engagerat mig i älgförvaltning och älgjakt i snart 30 år. Nu börjar det kännas riktigt tungt. Det blir bara värre och värre. Skogsbrukets massiva kampanjer för att få bort älgen är ett hot mot vår urgamla älgjaktkultur.

I ett öppet brev uppmanade fem ordförande för Jägareförbundets länsföreningar samt förbundsordförande Torbjörn Larsson landshövdingarna i varglänen att verka för att vargkoncentrationerna ska minska på allvar genom vinterns licensjakt. Flera landshövdingar har svarat på brevet i lokalpressen. Svensk Jakt väljer att publicera svaret från Gävleborg läns landshövding Per Bill.