I dag är det så kallade sportermodeller med kraftiga kolvar och pipor som kännetecknar ett tungt jaktvapen. Förr användes en annan måttstock. I den här artikeln får vi bekanta oss med Sveriges kanske största jaktbössa – en resa där vi svävar i gränslandet mellan jaktvapen och lätt artilleri.

I Sverige hade vi Schönberg, Falk och Schröder. I Finland hade de Kokko-Gusta, Heinäkangas och Kitunen. Namn som sällan spritt sig utanför de finska gränserna. Deras jaktliga gärning är förmodligen i särklass här i Norden.

Det finns många rappa, träffsäkra och duktiga rovdjursjägare. Rovdjursstammarnas ökning har fostrat en ny generation. De har dock svårt att mäta sig med gamla tiders profiler som med enkla redskap fällde stora mängder björn, lo och varg. Här möter vi tre jägarlegendarer på nytt.

Hädelse. Kättare. Blasfemi. Dessa gamla ord är åter i ropet och kläms idag mellan koranbränningar och yttrandefrihet. Men brännandet av koranen bleknar i jämförelse med det som svenska jägare ägnade sig åt i gamla tider. I denna essä får ni läsa om jägarna som satte sin själ i pant för att bli bäst i skogen.

Förr kunde skogen vara minerad mark. Varggropar, älgdrag, björnsaxar, gift och uppspända bössor med snubbeltråd kunde innebära livsfara, inte bara för viltet utan även för människor.

På en skånsk halvö i sjön Immeln utspelades år 1908 en märklig händelse. I dess mitt var fem björnar, några förfuskade ryska jägare och en dansk regissör. Och allt påstods i efterhand var inspelat i Ryssland. Det var så Sveriges första jaktfilm kom till.

Slädar, hästar och karlar på Skanssjön, samlade i karavan på väg till Norge. Slädarna är fyllda med skjuten och snarad fågel från Norrlands viltrika skogar och fjäll. Handeln med skogsfågel var en gång i tiden stor, men i dag närmast bortglömd för gemene man.

Hundmatsindustrin håller jägarkåren i sitt grepp. Hyllmeter av hundmat presenteras i djuraffären med preferenser för varje sorts hund. Förr levde hunden på gröt, matrester och salt fläsk och en del mat kunde på magiskt sätt göra jakthunden bättre.

Förhållandet mellan jakten och spriten är långt och komplicerat. Stundtals självklart, okonstlat och ledigt, i andra tider stormigt, skamligt och rent av med dödlig utgång. I den här essän gör vi ett historiskt nedslag i alkoholkulturen inom jakten.

Jonas Jonsson och Paul Enarsson poserar vid ett älghuvud. Älgen är flådd och jägarna har valt att ställa upp sig framför kameran. Ett mer typiskt älgjaktsfotografi får man leta efter, men det är ändå något som sticker ut. Pauls Enarssons bössa berättar historien om när amerikanska jaktvapen kom till Sverige.

Om EU:s kemikalieinspektion funnits på 1800-talet hade de ansvariga fått skrämselhicka om de sett hageltillverkningen. Av bly, arsenik och kvicksilver gjordes de perfekta hagelkornen. Stålhagel var bara för de fattigaste jägarna – och förenade med fara för både liv och bössa.

Petter Bäckman, Isak Jönsson och Jan Finne var enkla män med en sak gemensamt. De lärde fint folk att jaga. Att lära sig jaga genom att läsa böcker visade sig vara svårt för överklassen och då fick de vända sig till samhällets botten för råd.

Johannes Hult var ett unikum på 1800-talet. Trots enkla förhållanden kunde Hult med snillrika lösningar, avsevärd hantverksskicklighet och märkliga påhitt tillverka vackra och säregna bössor som köptes av jägare i både slott och koja. Både Karl XV och Oscar I köpte var sin Hult-tillverkad bössa.

1874 sköts en varg i Västmanland. Den första kända på flera år. Skytten var ute och jagade hare – eller var han lämnad hemma? Åsikterna går isär.

Där vargen drar fram, drar också mytbildning fram. I Värmland påstods många ha blivit dödade av varg, men fanns det någon sanning bakom tidningarnas rubriker? I denna essä dyker vi ner i värmländska vargmyter och folktro.

Att smyga sig inpå ett ståndskall är inte bara en rörelse mot ett byte utan också en vandring i historiens fotspår. Jakt med ställande hund hör till våra äldsta jakttraditioner och sträcker sig tusentals år tillbaka. Följ med på en resa tillbaka till ursprunget.

Björnjakten har nyligen blåsts av för säsongen men minnena av många björnjakter lever kvar. I denna essä går vi tillbaka i historien till en rafflande augustidag då den beryktade Värnäsbjörnen fälldes.

Det kanske är i skärningspunkten mellan varg och hund som avskyn för vargen är som störst. Hundsläktet fick även de lida stora nederlag när rovdjuren härjade som mest i vår svenska historia. I denna essä tittar vi närmare på förhållandet mellan hund, varg och människa.

Under 1800-talet kallade lurar och trummor samman sockenborna. När vargskall utlystes hördes larmet över skogar och gärden. Vargnäten spändes, spjuten slipades och brännvinet dracks i mängd. Detta är berättelsen om vargens försvinnande och återkomst i Södermanland.