Vargarna har inte säkrats i Sverige – bedöms ändå vara gränsrevir
Hur kan det komma sig att vargreviret Römskog anses vara ett gränsrevir trots att alfadjuren i reviret inte påträffats i Sverige under hela den senaste inventeringsperioden? Det har Naturvårdsverket svårt att förklara. Trots att det är just Naturvårdsverket som tillsammans med norska Rovdata tagit fram vilka kriterier som gäller vid varginventering.
Svensk Jakt ställde två frågor till Jens Andersson, handläggare på Naturvårdsverket. Den ena löd ”Varför rundar Naturvårdsverket sitt eget regelverk och behandlar Römskogsreviret som ett gränsrevir när det enligt kriterierna inte är ett revir som delas mellan länderna?”
Finns inga instruktioner
Ett par dagar senare kom ett svar från Naturvårdsverket, detta genom Andreas Zetterberg som är enhetschef vid verkets viltanalysenhet.
Anderas Zetterberg skriver: ”Till att börja med är det på sin plats att påpeka att det inte finns några instruktioner med kriterier som anger huruvida ett revir är ett gränsrevir eller inte.” Han bifogar även en kommentar från norska Rovdata, som uppger samma sak. Rovdata skriver även, fritt översatt, ”för att ett revir ska få status som ett gränsrevir har det i tillägg varit praxis att krävs att minst ett alfadjur observeras på bägge sidor av gränsen genom spårning eller dna.”
Fem punkter
Rovdata har i fem punkter angett sina skäl för bedömningen att vargreviret berör Sverige trots att alfadjuren inte påträffats i landet under hela inventeringssäsongen.
Istället anger Rovdata skäl för bedömningen att en tikvalp spårats i Sverige, att båda alfadjuren spårades nära den svenska gränsen, att alfadjuren i reviret året innan spårades i Sverige samt att Sverige gör en liten inbuktning i Norge inom Römskogsreviret och att alfaparet spårats både norr och söder om den svenska inbuktningen och att det därför anses vara sannolikt att vargreviret går in även i Sverige.
Rovdata uppger att en total värdering av dessa fem faktorer gör att Römskogsreviret ”högst sannolikt var ett gränsrevir även den senaste vintern”.
Men enligt kriterierna för gränsdragning av vargrevir håller inte något av dessa skäl för en gränsdragning av ett vargrevir. Kriterierna är framtagna av Naturvårdsverket tillsammans med Rovdata och finns att läsa i foldern VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir
I den tolvsidiga foldern med instruktioner för hur vargrevir ska särskiljas framgår att: ”Observationer där endast icke-revirmarkerande djur (minst två) spårats och som identifierats genetiskt kan inte grupperas till föräldrareviret enbart baserat på dna-analyser. Spårobservationerna måste även visa stort geografiskt överlapp med föräldrarnas baspolygon. Valpar kan ge sig ut på kortare eller längre egna vandringar utanför föräldrareviren. Därför kan en gruppering till föräldrareviret av en sådan observation, utan geografiskt överlapp, ge en felaktig bild av revirets utbredning.
Detta gäller även spårlöpor med minst två icke-revirmarkerande djur, även om minst två djur är identifierade med hjälp av dna-analyser. Således kan observationer av minst två icke revirmarkerande djur grupperas till föräldraparets revir, däremot kan de inte användas för att utöka baspolygonen.”
Inte utgöra grund
I foldern framgår även att ”Det är endast säkra observationer (det vill säga dna från revirmarkerande djur och gps-positioner från revirmarkerande djur) som bygger ut och ändrar baspolygonen. Andra observationer kan grupperas till reviret men inte utgöra grund för att utöka baspolygonen.”
Svensk Jakt har talat med flera av varandra oberoende källor som samtliga arbetar inom vargförvaltningen. Samtliga uppger att det inte finns några andra eller avvikande kriterier för gränsdragning av vargrevir som delas med andra länder än vad det gör för nationella vargrevir.
Vi tar därför åter kontakt med Naturvårdsverkets Andreas Zetterberg. Han gör ett nytt försök att bringa klarhet i frågan varför vargreviret Römskog anses vara ett gränsrevir trots att alfadjuren i reviret inte påträffats i Sverige under hela den senaste inventeringsperioden.
Gränsdragning ingår inte
Andreas Zetterberg uppger den här gången att det inte ingår någon dragning av revirgränser i inventeringsuppdraget.
Han utvecklar i ett långt mejlsvar som vi återger delar av:
”• Vargrevir byggs upp av de observationer som kan grupperas till samma revir. Alla vargrevir byggs upp på samma sätt med samma kriterier oavsett hur dom ligger placerade på svensk-norska halvön.
• När det gäller ”revirgränser” så ingår inte sådana i inventeringen utan man bygger upp en så kallad baspolygon som är en sorts minimiyta för reviret. Den byggs upp som en så kallad minimum convex polygon baserad på observationer enligt fastställda kriterier. Baspolygonerna byggs upp på exakt samma sätt med exakt samma kriterier för reviren oavsett var reviren ligger på svensk-norska halvön.
• Revirgränserna (eller rättare sagt baspolygoner eftersom vi inte känner till och därför inte inventerar ”revirgränserna”) för gränsrevir hanteras inte på något annat sätt.
• Römskogsrevirets baspolygon är konstruerad på exakt samma sätt som övriga revir. När sen baspolygonerna är färdigritade på en karta så gör svenska Viltskadecenter och norska Rovdata en bedömning i samråd om huruvida ett revir ska betraktas som svenskt, norskt eller delat”, skriver Andreas Zetterberg i sitt mejlsvar.
Så om Römskogsreviret verkligen kan betraktas som ett gränsrevir trots att alfaparet, i alla fall inte enligt gällande inventeringskriterier, inte korsat gränsen över till Sverige är fortsatt en luddig bedömningsfråga.
Vill stoppa jakten
Däremot kan Römskogsrevirets klassning som gränsrevir komma att få konsekvenser för vinterns vargjakt i Norge.
För enligt ett tidigare beslut av den norska rovviltnämnden ska vargarna i reviret skjutas. Men eftersom Römskogsreviret klassats som ett gränsrevir har både länsstyrelsen Värmland och Naturvårdsverket fått möjlighet att yttra sig om den planerade jakten.
Naturvårdsverket är emot den planerade vargjakten då verket anser att det är olyckligt att licensjakt medges i reviret eftersom den norska jakten, enligt Naturvårdsverket, kan påverka den svenska vargpopulationens storlek negativt.
”Populationen är kritiskt nära att hamna under referensvärdet i Sverige”, hävdar Naturvårdsverket som en förklaring till sin hållning.
Länsstyrelsen Värmland är mer återhållsam i sitt yttrande. ”Även om licensjakt i Römskogreviret inte har någon praktisk påverkan på vargförvaltningen i Värmland, eftersom det i år inte finns möjlighet till licensjakt på svensk sida av reviret, så kan det eventuellt få påverkan på kommande vinters inventeringsresultat i Sverige ifall ett gränsrevir tas bort”, skriver Maria Falkevik, rovdjursansvarig vid länsstyrelsen i Värmland i yttrandet.
Fakta baspolygoner
Baspolygoner är minimistorlek på ett vargrevir. Runt de observationer som på goda grunder är dokumenterade till samma revir drar man en polygon som hädanefter benämns baspolygon.
Baspolygonen är alltså den minsta yta man med säkerhet vet att samma familjegrupp, revirmarkerande par eller övrig stationär varg rör sig över.
Det är endast säkra observationer, det vill säga dna från revirmarkerande djur och gps positioner från revirmarkerande djur, som bygger ut och ändrar baspolygonen.
Andra observationer kan grupperas till reviret men inte utgöra grund för att utöka baspolygonen.
Källa: VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.