Det statliga skogsbolagets agerande uppmärksammas i en skrivelse som flera älgskötselområden står bakom, och som skickats till Sveaskogs vd Hannele Arvonen och landshövding Maria Larsson i Örebro län.

Uppenbart är att jägarna är oroade över vad som är på väg att hända. Flera älgskötselområden splittras om Sveaskog med stora markinnehav i länet bildar nya skötselområden där man som dominerande markägare också blir den som styr viltförvaltningen.

Skrivelsen är undertecknad av Skyllbergs Bruks vd Gustaf Svensson och framtagen, som man skriver, i samråd med jaktlag och privata skogsägare inom Lerbäcks, Dovrasjödalens, Skogaholms och Laxsjöarnas älgskötselområden.

Kraftig minskning

Jan Moberg, Laxsjöarnas ÄSO . Foto: Privat

Ordförande för Laxsjöarnas skötselområde är Jan Moberg som är mycket kritiskt till hur statliga Sveaskog går fram bland existerande och väl fungerande älgskötselområden:

– Som jag ser det gör man det för att utrota älgen. Sveaskog hävdar att det är för mycket betesskador, men det beror inte på att det är för mycket älg utan på för lite tall.

Att älgstammen minskat kraftigt visar avskjutningssiffrorna från Laxsjöarna. För fem år sedan fälldes 60 älgar i området, i fjol lite drygt 20.

– Våra underlag visar att det pekar rakt nedåt för älgen. I samband med ett avstämningsmöte med jaktlagen i mars kom vi fram till att vi nu är nere på fyra älgar per tusen hektar i vinterstam. Detta samtidigt som vi har varg i området. Det säger sig själv att det inte håller, säger Jan Moberg.

Risker nonchalerades

Skrivelsen till Sveaskogs vd och länsstyrelsens chef inleds med att beskriva bakgrunden, hur man först fick underhandsinformation om att bolaget övervägde att gå ur befintliga områden och bilda nya skötselområden, baserade på sitt stora markinnehav.

Faran som påpekades, risken för att förlora andra markägares och jägares engagemang i förvaltningen av både älgen och annat vilt, nonchalerades. Något som framkom då det i augusti kom information om att Sveaskog beslutat att ansöka om bildande av nya älgskötselområden.

Jaktlag blev av med älgjakten – statliga Sveaskog får skarp kritik

I hela området

I den 14 punkter långa skrivelsen ger älgskötselområdena uttryck för sina farhågor, vad som drabbar en älgstam som redan ligger på fyra älgar per tusen hektar i vinterstam, om Sveaskogs förvaltningsmodell blir styrande. Något som inte bara slår mot stammen inom nybildade skötselområden, utan mot älgen i hela förvaltningsområden:

”Det är ett oomtvistat faktum att älgstammen successiv sjunkit påtagligt under de senaste åren. Att då, som Sveaskog gjort, tagit ett medelvärde av de senaste årens uppskattade älgstam som underlag för kommande års avskjutning, leder till ett fullständigt felaktigt resultat. Älgstammen riskerar att haverera. Att nu påtagligt ytterligare sänka nivån på älg (…) anser vi vara ett helt felaktigt beslut.” 

Svalt intresse

Vad kommer då att hända med befintliga älgskötselområden om Sveaskog får länsstyrelsens välsignelse för sina planer? Jan Moberg i Laxsjöarna förklarar vad som drabbar hans område när 10.000 hektar försvinner:

– Det här ska gälla från och med nästa jaktår. Jag skulle tro att vi försöker fortsätta med de 9.000 hektar som är kvar ett år, och samtidigt undersöka om vi får komma med i ett angränsande befintligt skötselområde.

Sveaskog gör historisk vinstutdelning efter rekordresultat

Enligt Jan Moberg är intresset är mycket svalt från privata markägare att gå med i Sveaskogs nya område.

– Sveaskog har sagt att det ska bli en så kallad styrgrupp i skötselområdet där rösträtten ska baseras på areal. Det innebär att privata markägare och de som jagar där inte har något att säga till om. Jag kan säga att jägarna inte vill det här.

Ser inte problemen

I skrivelsen påpekar de privata skogsägare som står bakom den, att de inte upplever att det är några problem med betesskador i deras skogar. Istället bedömer de att Sveaskogs sätt att sköta föryngringen av skogen orsakar problemen, med en allt för dålig ståndortsanpassning där gran planteras på utpräglade tallmarker.

”Vi som markägare vill givetvis kunna påverka vilken älgtäthet vi önskar och som vi bedömer att skogen tål och ändå ger utrymme för en god jakt. Men om Sveaskog på sina marker önskar minska älgtillgången från den nuvarande, i vårt tycke låga nivån, kommer det att påverka älgtillgången även på angränsande marker. Hela viltkapitalet på inte bara Sveaskogs marker, utan även på andra enskilt ägda skogsmarker kommer då att få lida genom Sveaskogs agerande. Detta kan vi inte acceptera.”

Skogsbolag överklagar nej till upplösning av viltvårdsområde

Ensidiga planer

I punkten 12 i skrivelsen hänvisas till Sveaskogs informationsblad inför jakten. Där konstaterar jägare och privata skogsägare att det inte är den verkliga tillgången på älg som avgör vad som ska fällas, utan Sveaskogs ensidigt fastställda planer. Andra markägare som kan ingå i skötseområdenas styrelser kommer inte att ha något att säga till om, utan den största markägaren bestämmer, och man skriver:

”Om inte Sveaskogs plan uppfylls riskerar jaktarrendatorn att bli fråntagen jakten. Detta låter definitivt inte vare sig trevligt eller långsiktigt.”

Det sista är en hänvisning till inledningen i bolagets informationsblad där det sägs att det ska vara trevligt att jaga på Sveaskogs marker.

En rejäl törn

Avslutningsvis kräver man att Sveaskog backar från sina planer. Även en dominerande skogsägare måste ta hänsyn till lokala jägare i allmänhet och andra skogsägare i synnerhet.

”Förtroendet för Sveaskog, som borde vara en långsiktig ägare och förvaltare av stor skogsareal och föregå med gott exempel, har med detta förslag fått sig en rejäl törn.”