Anders Hedström, som i vanliga fall är besiktningsman på länsstyrelsen i Östergötland, har utsetts till vice jaktledare under skyddsjakten i grannlänet. Han berättar om de svårigheter som jägarna ställs inför under en jakt av det här slaget.

Anders Hedström, vice jaktledare för skyddsjakten.

– För både djurägarna och för skyddsjakten som sådan är det mycket viktigt att vi får tag i rätt individ. Vi vet att det finns eller har funnits mer än en varg i skyddsjaktområdet, men att det särskilt är en av dem, en tik, som ligger bakom åtminstone de allra flesta fårangreppen, säger Anders Hedström.

Återvändande varg

Därför utgår jakten från nyligen inträffade angrepp, eller från synobservation som görs i anslutning till där ett sådant skett. Kameror sätts upp i hagar dit man kan misstänka att vargen återvänder, men även det är förenat med svårigheter.

– Man måste vara mycket försiktig för att inte lägga vittring i hagen. Ett talesätt är att där rävens sinnen slutar tar vargens vid. I varje fall i den här situationen, även om man kan tro något annat när vargar visar sig inom bebyggelse och springer längs vägkanterna, säger Anders Hedström.

Tillfälle under jaktstopp

Jakten bedrivs, eller är tänkt att bedrivas, genom vaktjakt, jakt med hund i band eller löshundsjakt. Enligt Anders Hedström hade man ett bra tillfälle att kunna slutföra jakten, men det inträffade under de dagar då förvaltningsrätten inhiberat skyddsjakten efter att den överklagats.

– En hundförare gick i spåret för att försöka hitta spillning för DNA-analys. Då låg vargen så nära att han stötte den ur legan, berättar Anders Hedström. I övrigt har vi tyvärr legat steget efter.

Förvaltningsrätten upphäver eget beslut – skyddsjakt återupptas

Ser fördelar

Utöver det vaktar jägare vid hagar där det inträffat angrepp, med vetskapen om att varg ofta återvänder till en plats där den lärt sig att det är lätt att hitta föda. Anders Hedström har själv tillbringat många kvällar, nätter och morgnar på vakt de senaste veckorna.

– Under de senare årens besiktningar har jag funderat på hur jag skulle gjort vid skyddsjakt på just den angreppsplatsen. Utifrån det ser jag stora fördelar med en samordning mellan besiktning, akutåtgärder och skyddsjakt. Man kan till exempel utforma lapptygsförsedda nattfållor på ett sätt som underlättar skyddsjakten, säger Anders Hedström.

Tryckande värme

Han beskriver också värmen som varit de senaste dagarna som ett problem. Om det blir tillfälle att släppa hundar, eller för den delen banda i vargspåret, innebär torkan att det är svårt för hund att följa spåren.

– Dessutom är det mycket besvärligt för hundar att arbeta i 25–30 grader. Det tar väldigt hårt på dem, säger Anders Hedström som nu hoppas på svalare temperaturer.

­– För att kalla in de jägare som har hundar särskilt tränade till vargjakt behöver vi också vara säkra på att vargen inte är allt för långt bort. Att släppa hundar på måfå fungerar inte.

Vargar överallt i Smålandslän

Endast i ett län

Inledningsvis bedrevs skyddsjakten på båda sidor länsgränsen, i både Jönköpings och Västra Götalands län. Efter att tiden gick ut för det första beslutet valde länsstyrelsen i Smålandslänet att förlänga skyddsjakten som pågår i delar av Gislaveds och Gnosjö kommuner. Ett beslut som gäller fram till 24 augusti. I Västra Götaland har man emellertid valt att avvakta.

– Eftersom flera angrepp inträffat nära länsgränsen kan det vara ett hinder för att lyckas om vi får ett bra tillfälle, säger Anders Hedström.

Det ursprungliga jaktområdet med länsgränsen mellan Västra Götaland och Jönköpings län markerad med en grå linje.Som läget är nu får jakten endast bedrivas i Jönköpings län. Karta: Länsstyrelsen