En händelse som ser ut som en tanke – samtidigt som Jägareförbundet lanserar sin kampanj Rädda älgen, kommer nyheten att ett älgskötselområde ställer in årets jakt på grund av att älgstammen blivit för liten för att jagas.

Nordvästra Gåsinge älgskötselområde omfattar 11.500 hektar och ligger nordväst om Gnesta. Älgstammen har som i övriga Södermanland varit minskande i flera år. Den har nu nått så låga nivåer att jägarna under ett möte som hölls i söndags kväll kom fram till att stammen inom området inte är jaktbar.

– Vi inventerade med helikopter i vintras. Tillsammans med uppgifter från älgobsen kan vi konstatera att vi har 3,5 älgar per tusen hektar i vinterstam, säger Kennet Rooth som är ordförande i skötselområdet.

Symbolisk älgjakt

Inför mötet hade styrelsen tagit fram ett förslag med en tilldelning på tre vuxna och tre kalvar. Enligt Kennet Rooth närmast en symbolisk älgjakt.

– Men det fanns två motioner från ett antal jaktlag med förslaget att vi inte skulle dela ut några älgar alls och det vann omröstningen. Så nu går vi på det i varje fall tills vidare. Jägarna ska genomföra älgobs under höstens jakter och framkommer det nya uppgifter är det möjligt att vi tar ett nytt beslut.

Enligt skötselområdets plan ska tilldelningen vara 10 vuxna djur samt 15 kalvar, en nivå som man legat på en lång följd av år. Men på senare år har älgstammen minskat dramatiskt. Inte bara i den här delen av Sörmland utan över hela länet.

– Vi har gått från att fälla 2.100 älgar till under 800 förra året. Det är klart att stammen är kraftigt minskande i hela länet även om vissa lokala skillnader kan förekomma, säger Kennet Rooth.

Lägre intäkter

Färre skjutna älgar betyder lägre intäkter till länsstyrelsen i form av fällavgifter. Det var därför man i början på sommaren höjde avgiften till Sverigeledande 1.500 kronor för vuxet djur och 500 kronor för kalv. Om nu avskjutningen minskat ännu mer, eller att fler skötselområden väljer att följa Nordvästra Gåsinges exempel, lär det inte fylla på länsstyrelsens kassa.

– Så blir det. Men vi kan inte förvalta älgstammen med hänsyn till länsstyrelsens budget, säger Kennet Rooth.

Han har flera förklaringar till länets minskade älgstam. En medvetet hög avskjutning under ett antal år spelar roll. Hans skötselområde berörs också av två vargrevir – Ärla och Sjunda. Annan dödlighet påverkar också.

– Förra hösten avbröt vi jakten efter två veckor. Då hade vi hittat sju döda älgar i området. I grannområdet hade de hittat elva och i år ytterligare två. Vad det beror på är inte lätt att säga, men det finns anledning att misstänka att den rekordtorra sommaren hade betydelse. I varje fall för kalvdödligheten, säger Kennet Rooth.

Lokal förvaltning

Kennet Rooth tror också att ett allt för litet foderutbud spelar roll, inte minst för kvaliteten på älgarna, där sjunkande slaktvikter är en tydlig signal om att allt inte står rätt till.

– Markägarna sätter allt för lite tall. I stället blir det gran för hela slanten. Jag är själv skogsägare och planterar ingen gran. Inte bara med tanke på viltet, utan för att bli tryggare inför framtida storma, för att slippa barkborreangrepp, med mera, säger Kennet Rooth.

Inte förvånad

Jonas Fransson. Foto: Marie Carlsson

Jonas Fransson är ordförande i Jägareförbundet Sörmland. Han blir inte direkt förvånad över beskedet från Nordvästra Gåsinge, även om han inte hört att man planerar att gå så långt som att ställa in jakten från några andra skötselområden i länet.

– Beslutet är en lokal förvaltning och så länge jägarna och markägarna är överens är det ett sätt att ta sitt ansvar för älgstammen i skötselområdet, säger Jonas Fransson.