Bland remissvaren på Naturvårdsverkets jakttidsförslag återfinns en handfull från organisationer och företag som företräder skogsbruk, lantbruk och markägare.

Samtliga är positiva till förslaget om utökad jakttid på älg och rådjur. Argumentet för det är att en längre jakttid begränsar skador viltet orsakar i tallplanteringar, samt att det blir lättare att nå avskjutningsmålen.

Nej till brunstuppehåll

Intresseorganisationerna Skogsindustrierna och Lantbrukarnas riksförbund, LRF, förordar att länsstyrelsernas möjlighet att besluta om brunstuppehåll under älgjakten ska tas bort.

Att utan vetenskapligt stöd förbjuda jakt tidigt under säsongen begränsar möjligheten att fälla de älgar som ska fällas, skriver LRF i sitt remissvar.

Skogsindustrierna anser att det argument som ofta framförs för ett brunstuppehåll – att det ger möjlighet till småviltjakt – inte håller, då samverkan mellan älgjägare och småviltjägare fungerar under övrig tid av jaktsäsongen. Jakten påverkar inte heller det rörliga friluftslivet, som svamp- och bärplockning, enligt organisationen.

Hund i februari

Medlemsägda företaget Södra skriver att man ser positivt på flera av Naturvårdsverkets förslag. Man välkomnar en längre jakttid för rådjur (get och kid) och för älg, med februari månad.

Men för Södra är det inte tillräckligt med vak- och smygjakt. Man vill också ha möjlighet att släppa hund:

”Södra ser dock gärna att förslaget på de utökade jakttiderna skulle ändras så att jakten även fick bedrivas med efterföljande hund då väderförhållandena medger det (inte för stort snödjup).”

Nattjakt på hjort

LRF uppehåller sig i sitt svar mycket kring viltet som skadedjur. Det återspeglas i deras kommentarer till längre jakttider för älg och rådjur, och förstås även för vildsvin.

Så avstyrker man förslaget att vildsvinshundar inte får släppas förrän den 21 augusti och förordar att dagens bestämmelse med den 1 augusti ska vara kvar:

”Vildsvin är generellt svårjagade och populationen fortsätter att öka. Att i detta läge begränsa möjligheterna till effektiv jakt framstår ur ett samhällsekonomiskt perspektiv som orimligt.”

LRF anser att avskjutningen av hjort behöver öka och föreslår därför att dov och kron ska få jagas dygnet runt, precis som vildsvin, räv och hare, skriver man i sitt förslag.

Negativa följder

LRF, Södra och Skogsindustrierna uppskattar samtliga Naturvårdsverkets förslag om att årskalv av älg som orsakar stamskada på tall ska få jagas på enskilds initiativ under tiden 1 mars till 15 april.

Behovet av denna vårliga skyddsjakt på älg anser däremot Sveriges jordägareförbund vara begränsad. Sådan jakt riskerar orsaka negativa konsekvenser för det långsiktiga samarbetet inom älgförvaltningen, skriver man.

Jordägareförbundet ställer sig också bakom förslaget till längre jakttid på rådjur och älg, men betonar att den ska bedrivas som smyg- eller vakjakt.

Jakt på utter

Sveriges jordägareförbund går fram med flera egna förslag i sitt remissvar. Man vill att skyddsjakt ska få bedrivas på korp, råkungar och duvhök. Utöver det förslår förbundet att biologiska jakttidsramar för utter fastställs:

”Artdatabanken har aviserat att arten ska klassas som livskraftig och ej vara rödlistad. Artens gynnsamma populationsutveckling medför att arten, i enlighet med Naturvårdsverkets viltstrategi, vid livskraftig population bör omfattas av jakt.”