Eftersöksjägare

Under eftermiddagens interpellationsdebatt i riksdagen diskuterades bland annat hot och trakasserier som jägare och eftersöksjägare, men även lantbrukare, utsätts för. Foto: Olle Olsson

Samsyn i debatt om djurrättsterrorism

Samstämmigheten var stor när djurrättsterrorism debatterades i riksdagen under tisdagseftermiddagen.

Mikael Damberg (S).

– Jag är lika upprörd och engagerad i frågan som interpellanten, det här är viktigt, sa inrikesminister Mikael Damberg (S), i debatten som följde på svaret han lämnade till Alexandra Anstrell (M).

I sitt svar sa inrikesminister Damberg att han vill ”understryka att vi inte kan acceptera att någon för att uppnå politiska syften förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i för alla. Vi kan inte tolerera att personer utsätts för hot och trakasserier.”

 

Genomförda åtgärder

Alexandra Anstrell (M).

I den efterföljande debatten lyfte han fram redan genomförda åtgärder, exempelvis den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats, och att minimistraffet för grovt olaga hot höjts. Även straffskalan för grov skadegörelse har skärpts till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

– Det är bra, men någonstans normaliseras det här beteendet och demokratins principer sätts på spel. Vi kan inte ha det så här, Sverige behöver åtgärder nu, framhöll Alexandra Anstrell.

 

Horribla metoder

Åsa Coenraads (M).

Även hennes partikollega Åsa Coenraads deltog i debatten:

– Den här typen av brottslighet ökar allt mer. Den är nationellt synkroniserad. Det fria näringslivet och samhället i stort angrips, sa hon, och lyfte fram jakt, djuruppfödning och skinnproduktion som exempel.

– Djurrättsterroristernas metoder är horribla, sa hon vidare.

 

Polisanmäler inte

Magnus Oscarsson (KD).

Både hon och Magnus Oscarsson (KD), som även han skrivit en interpellation i frågan men med mer fokus på lantbruket, hävdade att polisanmälningar ofta läggs ner. Och att många inte polisanmäler brott på grund av detta och för risken för ytterligare hot och trakasserier.

– Det hotar på sikt hela den svenska landsbygden, sa Åsa Coenraads.

Hon tycker dock att regeringen har tagit ett stort steg i rätt riktning och samtliga debattörer var glada för den samsyn som finns i frågan.

– Min bild är att det är bråttom med åtgärder, sa Magnus Oscarsson, som undrade om regeringen tänker tillföra mer resurser för att jägare, eftersöksjägare och jordbrukare ska kunna känna sig trygga i sitt arbete.

 

Möte med rikspolischefen

– Det är otroligt viktigt att brott anmäls. Bättre lokal närvaro behövs över hela landet. Men polisen har tvingats till orimliga prioriteringar på senare år, svarade Mikael Damberg.

Han har vid ett första möte med rikspolischefen tagit upp frågan om denna typ av brottslighet och fått information om hur myndigheten arbetar. Bland annat i västra Sverige där djurrättsaktivismen är mer vanlig.

– Jag vill ge polis och säkerhetspolis chansen att organisera det här arbetet, sa han, och framhöll att regeringens målsättning är att de polisanställda ska bli 10.000 fler.

Han skrev också i sitt interpellationssvar att en av regeringens prioriterade frågor är att stärka det polisiära arbetet och att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten för alla.

 

Se debatten i efterhand

Interpellationsdebatten kan ses i efterhand på Riksdagens hemsida.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev