I dag finns det uppskattningsvis 30.000 knubbsälar, 50-55.000 gråsälar och 25.000 vikare i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.

Sälarna i våra kustnära vatten är definitivt fler vid västkusten än de har varit sedan början av 1900-talet. När jakt, sjukdomar eller miljögifter inte längre begränsar tillväxten är det bara födan som reglerar sälbestånden. Några naturliga fiender har inte sälarna i svenska vatten.

Hot mot fisket

Sven-Gunnar Lunneryd, SLU. Foto: Boo Westlund

Sven-Gunnar Lunneryd, sälforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är starkt kritisk till utvecklingen.

– Det kustnära fisket håller på att försvinna, säl och skarv är en stor anledning till det och när det gäller gråsälar och vikare så kommer de med dagens regler aldrig att få en god ekologisk status, oavsett hur många de blir, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Efter 30 år som verksam biolog och forskare är han orolig över en skenande utveckling.

– Vi måste få en adaptiv förvaltning av säl. Jag är övertygad om att vi inom några år har skottpengar på säl och det kan vara den enda vägen, men det finns en stor feghet hos våra politiker och ansvariga tjänstemän. Sälarna har blivit en symbolfråga i stället för en fråga om hur vi förvaltar våra livsmedelsresurser och försörjningsförmåga, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Sälstammarna ökar

Sälarna mår idag bättre än på mycket länge. Populationerna börjar närma sig den absoluta gränsen för vad miljön och samhället klarar av. De har enligt studier en direkt påverkan på främst torskfisket och det kustnära fisket.

Svenska Jägareförbundet vill öppna för licensjakt på säl. Foto: Ulf Lindroth

Yrkes- och sportfiskare, kustbor och jägare kräver därför en omfattande licensjakt på säl för att reglera dagens sälpopulationer. Behovet av utökad jakt och kravet på ändrade regler för hanteringen av sälprodukter som kött och skinn är några av de åtgärder som föreslås.

– Hur ska annars framtiden se ut om vi nu inte sätter stopp? säger Sven-Gunnar Lunneryd, och påpekar att Sverige har EU:s längsta kuststräcka samtidigt som vi idag är helt beroende av importerad fisk.

Vill se licensjakt

Svenska Jägareförbundet har också börjat agera för en förändrad sälförvaltning. Dagens system med några hundratal sälar som skjuts under skyddsjakt räcker inte för att hantera sälstammarna i Bottenviken, Östersjön och Nordsjön.

Daniel Ligné, Jägareförbundet. Foto: Madeleine Lewander

– Det är lite skumt. När vi tittar på systemet så handlar det bara om att maximera antalet sälar, och så skulle vi aldrig hantera ett landlevande djur, säger Daniel Ligné, Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent.

Han tror att en del av förklaringen kan gå 30 år tillbaka i tiden, då knubbsälarna drabbades av ett virus och dog i tusental under det som kallades Säldöden.

– Sälen blev ett symboldjur då och det är de ännu. Samtidigt har vi en livsmedelsstrategi i landet, vi vill öka andelen ekologiska livsmedel och vi vill öka vår egen livsmedelsförsörjning. Vad kan då vara bättre än att äta Östersjöfisk? undrar Daniel Ligné.

Tydlig förändring

Målet är en förutsägbar förvaltning med licensjakt. En återkommande licensjakt innebär att fler jägare skulle satsa på säljakt och den speciella utrustning som krävs.

Dessutom vill Jägareförbundet öppna upp för försäljning av sälkött och skinn, för att motivera en ökad jakt.

– Annars blir det som med vildsvinen, när den egna frysboxen är full vill ingen fortsätta jaga, säger Daniel Ligné.