LRF har nu lämnat in ett yttrande över renmarksutredningens delbetänkande.

Utredningen har bland annat kommit fram till att alla samebyar erkänns så kallad ”Girjasrätt” genom urminnes hävd och att renskötselrätt erkänns genom ett särskilt rättsinstitut att jämföras med äganderätten.

”Samebyarnas jakträtt innefattar all jakt. Detta innebär att makten (bestämmanderätten) över jakten och fisket på statlig mark ska flyttas till Sveriges 51 samebyar, det vill säga 51 ekonomiska föreningar för cirka 4 600 renägande samer som verkar på ungefär halva Sveriges yta från Treriksröset i norr till och med Jämtlands län i söder.”

Avvisar slutsatser

Detta skulle skapa två bestämmanderätter på samma mark, menar LRF: Äganderätt och urminnes hävd.

LRF avvisar utredningens slutsatser.

”Det skulle försvaga grunden för äganderätten och fastighetsrätten och det skulle leda till stor oreda, ökade konflikter samt försvårad markförvaltning för alla inblandade parter. Förslag med så omfattande samhällspåverkan behöver ha starkt juridiskt stöd, men något sådant finns inte i Renmarksutredningen. Istället har ett flertal juridiska händelser uppkommit under utredningens gång som gjort utredningens juridiska analys allt mer osäker.”

Vidare skriver LRF:

”Utredningen har inte klargjort skillnaden för det särskilda rättsinstitutet urminnes hävd på statlig mark respektive privat ägd mark, vilket är problematiskt. Det särskilda rättsinstitutet urminnes hävd kan endast utkrävas av samebyar under särskilda förutsättningar. Det skall inte och kan inte jämställas med äganderätt. Renmarksutredningen har ökat konflikterna på alla plan mellan alla parter och med nuvarande direktiv finns ingen möjlighet att vända den negativa utvecklingen. Utredningen behöver därför reformeras i sin sammansättning och den behöver kompletteras med nya direktiv.”