Mattias Ullman.

Projektet beskriver de sex återvändarna som ett riktigt bra resultat i arbetet med att rädda den hotade fågelarten. Man vet att en av de återvändande honorna har lyckats med sin häckning, men det kan finnas fler.

– Att vi redan ser så många återvändande fåglar är en stor framgång. Vi har i år endast hunnit inventera en bråkdel av Ölands strandängar, så siffran är sannolikt högre. Det visar att uppfödda fåglar klarar sig minst lika bra som vilda, säger Mattias Ullman, som ansvarar för inventeringen, på projektets hemsida.

Bon plundrades

Uppfödda fåglar är i det här fallet så kallad headstarting, då häckande fåglars ägg samlas in för att kläckas under kontrollerade former. Efter kläckning hålls fågelungarna i voljärer tills de blir flygga, för att inte riskera att de hamnar i munnen på rödräv eller i näbbarna på korp och kråka. 

Projektet beskriver att man i år fått jobba hårt för att lyckas samla in ägg från den rara vadararten. En torr vår gjorde att färre vadare häckade och att predatorer som räv, grävling och kråka hade lättare att hitta bona. 

Vid flera tillfällen var man för sent ute och boet hade redan plundrats. Trots det räddades flera kullar, och 15 ungar har släppts ut i år.

Avgörande roll

– Det är fantastiskt att se de här fåglarna komma tillbaka. Extra roligt var att vi kunde samla in en äggkull från en hona vi släppte ut 2023 och senare få släppa ut hennes ungar, säger Dick Liljegren på Nordens ark, ansvarig för uppfödning och utsättning.

Jägarna på Öland spelar med sin jakt på predatorer en avgörande roll för projektets framgång. Under många års arbete för att skydda rödspoven, som då var signalarten, betydde predatorjakten mycket för att rödspoven ökade i antal.

När projektet Sydlig kärrsnäppa – en sista utväg, som drivs av Birdlife Sverige och Nordens ark, startade var man inte sena att ta ett stort ansvar genom en omfattande jakt på svartfågel, mink, räv och grävling.