En ny rapport visar hur sambanden ser ut mellan skadebilden på skog, älgstammen och den tillgängliga fodermängden. Foto: Ingemar Pettersson

Naturvårdsverket: Svårt att nå mål för skogen genom att reglera älgstammen

Älgstammen har minskat sedan den nya älgförvaltningen infördes, men det har inte haft så stor effekt på skadorna på skogen. Det skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Svensk Jakt Publicerad 12 maj 2022 - 19:00

Älgen orsakar skador på skog och ett syfte med älgförvaltningen är att bidra till att minska dessa skador. Ett antal faktorer påverkar skadebilden, bland annat älgstammens storlek och sammansättning samt den tillgängliga fodermängden, främst mängden tall, skriver Naturvårdsverket.

 

Ny rapport

I en rapport har en nyligen framtagen beräkningsmodell använts som visar hur sambanden mellan dessa faktorer ser ut. Rapporten är skriven av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Vi når inte de skogliga målen enbart genom att reglera älgstammen. Klövvilt och fodertillgång behöver förvaltas parallellt för att minska skogsskadorna så effektivt som möjligt. Detta bör beaktas mer inom förvaltningen, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket, i pressmeddelandet.

 

Eftersläpning

Den nya beräkningsmodellen visar att älgförvaltningsplanerna tenderat att överskatta populationen vid låga tätheter och underskatta populationen vid höga tätheter. Den visar också att populationsmålen inom älgförvaltningsområdena nås med en eftersläpning på tre–sex år.

 

Dålig indikator

Avskjutningsmålen ses ofta som mått på hur väl man lyckats i förvaltningen. Men sambanden mellan planerad avskjutning av älgar och vilken effekt det har haft på populationsmålen är svaga.

Det kan bero på att den ursprungliga tätheten bedömts fel. Med uppnådda avskjutningsmål kan till exempel effekten på populationstätheten både uppnås och utebli.

Det betyder att användandet avskjutningsmål som mått för hur man lyckats i förvaltningen inte säger så mycket. Med ökad precision i att skatta älgstammen får avskjutningsmålen ökad betydelse.

 

Inga samband

Vid analyser av upprepade mätningar inom samma område med älgbetesinventeringen, Äbin, och den nya modellen för att skatta älgstammen, finns inga samband mellan förändring i älgtäthet och förändring i andelen skadade tallar.

Om älgtätheten förändrades följde således inte skogsskadorna de förändringarna.

Samma område kunde ha högre skador än tidigare oberoende av om älgstammen ökat eller minskat inom området.

 

Mindre lämpligt

Älgbetesinventeringen, Äbin, visar på svaga samband mellan älgpopulationens storlek och betesskador. Bland annat den stora mellanårsvariationen i andelen skadade tallar gör att det är mindre lämpligt att fastställa förvaltningsmål för älgpopulationens storlek enbart baserat på andel skadade tallar enligt Äbin.

– Med tanke på dessa resultat är det viktigt att se över tillämpningen av Äbin tillsammans med de skattningar av älgpopulationens storlek som årligen kommer att göras av Naturvårdsverket, säger Urban Johansson.

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Mina artiklar

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Svensk Jakt på Instagram