Myndighet vill ha statlig styrning av älgförvaltningen

I en rapport beställd av Skogsstyrelsen framställs älgen som skadegörare. Arbetsgruppen, där representanter för skogsnäringen ingått, vill även att Skogsstyrelsen ska få ett övergripande ansvar för älgförvaltningen. En slags förstatligad älgförvaltning.

Lars-Henrik Andersson Publicerad 13 november 2018 - 15:05

I arbetet med Skogsstyrelsens slutrapport Skogsskötsel med nya möjligheter, som presenterades i går, jobbade en arbetsgrupp med förslag för att minska skadorna på skogen. I gruppen satt företrädare för skogsnäringen (bland andra SCA, Södra och Billerud Korsnäs) tillsammans med tjänstemän från Skogsstyrelsen.

Kraftig minskning

Några av förslagen har Skogsstyrelsen gått vidare med i slutrapporten som nu är ute på remiss, bland annat att döpa om älgförvaltningsområdena och att kraftigt minska älgstammen.

Förslagen från arbetsgruppen, som presenterades sin rapport i våras, handlar också om ökad statlig styrning av både inventeringar och skötselplaner.

Inte oväntat föreslog arbetsgruppen att Skogsstyrelsen bör få rollen som den övergripande myndighet som bör sköta Äbin-inventeringarna, som ska bekostas av samhället. Ett förslag Skogsstyrelsen vill gå vidare med.

Arbetsgruppen ansåg vidare i sin rapport att dagens viltförvaltning inte fungerar som den var tänkt ur ett skogligt perspektiv:

”Det har inte skett någon större förändring sedan den nya älgförvaltningen togs i drift 2012 när det gäller balansen med fodertillgången och skadenivåerna på tallungskog och trädslagsmångfalden. Vi menar att avskjutningsmålet borde bestämmas utifrån skadenivåer, inte från en ofta väldigt osäkert, skattad älgstam. ”

Vidare föreslog arbetsgruppen att Skogsstyrelsen bör ansvara för och godkänna skyddsjakt på arter som gör skada på skog:

”I dag tar denna hantering för lång tid innan beslut tas och allt för ofta avslås ansökningarna.”

Andra förslag som lanserades i rapporten:

• Fri kalvjakt införs i hela landet.
• Avlysningsjakt bör införas i alla älgskötselområden. Älgar skjutna under avlysningsjakt ska inte avräknas i kommande års tilldelningar.
• Enhetliga fällavgifter införs över hela landet och fällavgifterna anpassas till skadenivån. Om man når målnivåerna inom ett ÄFO ska fällavgifterna minst halveras.
• Älgjakt utan brunstuppehåll i septemberområden och utöka jakttiderna till de biologiska ramarna i hela Sverige. Detta innebär att hela tidsperioden september–februari (oktober–februari i söder) kan nyttjas för älgjakt.
• Allmän jakttid på kronhjort bör införas snarast.
• Skogsstyrelsen ansvarar för skadenivåer/inventeringar, viltförvaltningsplaner, målnivåer och uppföljning av åtgärder. Viltförvaltningsdelegationerna, länsstyrelserna, fokuserar på övrigt vilt.
• Skyddsjakt på vilt som gör skada på skog. Lagändring krävs dock. Snabbare och generösare skyddsjaktsbeslut.

I rapporten framställs även vilt som en skadegörare:

”Till skillnad från övriga skadegörare på skogen är viltet även en resurs för viltkött och rekreation.”

– Inventeringarna visar att vi har för höga skadenivåer på skogen och vi behöver få kontroll över klövviltstammarna, säger Ola Kårén, skogsvårdschef vid SCA och ordförande i arbetsgruppen bakom rapporten Åtgärder för att minska skador på skog.

Hur ska ni få jägarna med er att öka avskjutningen?

– Vi är ju beroende av jägarna och det gäller väl att använda både morot och piska. Någon gång tar tålamodet slut för skogsägarna. Det är inte hållbart med så höga skador som vi har i dag. Ett sätt kan vara att underlätta jakten. Att införa billigare avgifter för jaktlag som når avskjutningsmålen, säger Ola Kårén.

Här kan du läsa rapporten.