En kraftledningsgata producerar mycket viltfoder om man undviker att röja den ner till svarta jorden. Foto: Bernt Karlsson

En kraftledningsgata producerar mycket viltfoder om man undviker att röja den ner till svarta jorden. Foto: Bernt Karlsson

Motion: Skapa viltfoder i kraftledningsgatorna!

Kraftledningsgatorna har en stor potential som viltfoderresurs. Markägare eller jakträttshavare bör därför ges möjlighet att ta över skötseln av dessa.

Så lyder i korta drag yrkandet i en motion från styrelsen för Jägareförbundet Södra Älvsborg. Som ett andra alternativ pekar motionärerna på möjligheten att påverka nätägarna, så att de själva anpassar röjningen i foderskapade syfte.

Med anpassade metoder för röjning och plantering av attraktiva foderväxter kan permanenta buskmarker skapas, som ger både mat och skydd åt viltet. Det är en naturtyp som är ovanlig i dagens produktionsskogar, heter det i motionen.

 

Återkommande motion

Det är inte första gången som frågan om kraftledningsgatornas utnyttjande ventileras på årsstämman. Flera motioner med likartat innehåll har behandlats de senaste åren. Senast i fjol i Kiruna. Då var det Marks jaktvårdskrets som ville skapa tvingade regler för kraftbolagen att ta större hänsyn till produktionen av viltfoder vid röjning.

Även årsstämmorna 2014 och 2010 hade att ta ställning till liknande motioner, både för övrigt från Jägareförbundet Skaraborg.

Som resultat av motionen 2010 utgavs foldern ”Foderproduktion i kraftledningsgator” som bland annat distribuerades till landets då cirka 190 nätägare tillsammans med uppmaningen att öka möjligheterna för jaktlag att ta över skötseln. Samma folder uppdaterades i anledning av motionen 2014 medan motionen i fjol avslogs, då det inte ansågs framkomligt att via lagstiftning verka för foderproduktion i kraftledningsgator.

 

Yrkar avslag

Även denna gång yrkar förbundsstyrelsen på avslag med motiveringen att länsjaktvårdsföreningar och jaktvårdskretsar redan i dag har goda möjligheter att stötta jaktlagen i kontakter med nätägare rörande foderskapande åtgärder.

En forskningsstudie, som genomfördes av framlidne Vidar Marcström på Boda viltforskningsstation i Hälsingland, visade att det går utmärkt att skapa ”älgåkrar” med motorsågens hjälp.

Två provytor anlades i en kraftledningsgata. På den ena ytan kapades alla träd i brösthöjd. Den andra lämnades orörd. Följande vinter betades nästan samtliga kapade träd mycket hårt av älg medan ytan som lämnats orörd förblev obetad.

Ett andra försök med kapning under sommarhalvåret gav liknande resultat. Kemiska analyser visade att barren på de kapade träden var något större och halten av kolhydrater betydligt högre än i det obetade materialet. Fiberhalten var också lägre i de betade träden, vars ämnesomsättning således hade förändrats genom kapningen.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev